Från Rilpedia

Ryggsäck är en väska som bärs på ryggen. Väskan är försedd med remmar vars ändamål är att möjliggöra upphängning på ryggen. Ryggsäcken är i sina mindre storlekar vanlig som skolväska.

Ryggsäckar kan indelas i fyra huvudtyper:

• Ryggsäckar utan ram
• Ryggsäckar med invändig ram
• Ryggsäckar med utvändig ram (mes)
• Stolryggsäckar

Utöver dessa huvudtyper finns specialryggsäckar för exempelvis datorer med tillbehör, fotoutrustning etc. Även vissa typer av bagar och resväskor har remmar som gör att de bäras som ryggsäck.

Ryggsäckar utan ram är vanliga som skolväskor och liknande. Fördelen med dem är att de är bekväma och lätta vid måttlig packning. Bland nackdelarna kan nämnas att de tenderar att bli en oformlig klump om man försöker packa mycket i dem samt att de ger dålig ventilation längs ryggen.

Ryggsäckar med invändig ram är idag ojämförligt vanligast på marknaden för de mellanstora och något större ryggsäckarna. De ligger tätare an mot kroppen än ramsäckarna, vilket är en fördel för balansen, framför allt vid klättring och skidåkning, och ger samtidigt bättre stadga och ventilation längs ryggen än ryggsäckar utan ram. Ytterligare en fördel är att de inte är särskilt skrymmande att packa i trånga utrymmen jämfört med en ramsäck, vilket gör dem populära bland t.ex. tågluffare. Bland nackdelarna kan nämnas att det är svårt att fästa packning utanpå säcken på ett tillfredsställande sätt. Därför måste skrymmande och tunga saker som tält packas inne i säcken varför en säck med invändig ram måste vara betydligt större än en ramsäck, i liter räknat, för en normal fjällvandrarpackning.

Ramryggsäckarna har en utvändig ram av kraftiga metallrör, ibland kallad bärmes eller bara mes. Detta var länge den vanligaste ryggsäckstypen men den har numera konkurrerats ut av säckar med invändig ram på alla områden utom de riktigt stora expeditionsryggsäckarna där ramens fördelar verkligen behövs. Många är dock fortfarande i bruk eftersom en rejäl ryggsäck som används måttligt inte slits ut på flera årtionden. Inte sällan är ramen längre än själva säcken så att det finns plats att fästa ytterligare utrustning både över och under själva ryggsäcken. Eftersom packningen ligger an mot ramen och inte direkt mot ryggen går det bra att spänna fast föremål av varierande form på ramen. Ramen utgör ju också utmäkt fäste för spännremmar. På många modeller kan man ta av tygsäcken och använda ramen direkt för att bära packning på, t.ex. lådor eller dunkar. Andra fördelar med ramen är bra ventilation längs ryggen. Bland nackdelarna kan nämnas att säckar med yttre ram är vingligare än de med invändig ram, att ramen kan vara i vägen vid t.ex. skidåkning eller klättring samt att ramen rent allmänt tar mycket plats, vilket märks på tåget eller i bagageluckan på bilen.

Stolryggsäckar är mindre ramryggsäckar, men ramens funktion är för dessa huvudsakligen att utgöra ställningen till en mer eller mindre invecklad inbyggd stol som kan fällas ut då man tagit av sig ryggsäcken. Sådana säckar är vanliga inom jakt, fiske och enklare friluftsliv och inte avsedda för att bära tunga packningar med.

För långa vandringar med tung börda rekommenderas ryggsäckar med särskilt avbärarbälte som avlastning för axlarna. En del av säckens vikt bärs då upp av höfterna istället för av rygg och axlar. Ett specialfall av dessa utgör Fjällrävens så kallade gyrosäckar, vars ramar har framåtgående byglar i vilka avbärarbältet är löst infäst. Ryggsäckens upphängningspunkt förflyttas då till mitt över höfterna. Detta är mycket energibesparande men tyvärr samtidigt ganska vingligt.