Från Rilpedia

Ryan O'Neal, född 20 april 1941 i Los Angeles, Kalifornien, är en amerikansk skådespelare.

Son till manusförfattaren Charles O'Neal och skådespelerskan Patricia Callaghan O'Neal.

I tonåren förde han en planlös, nomadisk tillvaro på stränderna i Kalifornien och runt om i Europa, och försörjade sig som livvakt och amatörboxare. Han var ofta i trubbel med rättvisan, bl.a. fick han tillbringa 51 dagar i häktet för övervåld och misshandel i samband med en nyårsfest i New York. När han var 17 hälsade han på sina föräldrar i München, Tyskland, där de höll på med en TV-serie; han fick då smak på show-business och medverkade som stuntman i TV-serien Tales of the Vikings. Han fick småroller i flera andra serier innan det stora genombrottet i långköraren Peyton Place 1964, där han medverkade i mer än 500 avsnitt.

Ryan O'Neal erhöll den manliga huvudrollen i filmen Love Story i konkurrens med 300 andra som provspelade för rollen. Han nomerinerades för en Oscar och räknades som en av de mest lovande unga manliga stjärnorna.

Han har varit gift två gånger, 1) 1963-1967 med skådespelerskan Joanna Moore (i äktenskapet föddes två barn, bl.a. Tatum O'Neal, och 2) 1967-1973 med skådespelerskan Leigh Taylor-Young: deras son Patrick är gift med skådespelerskan Rebecca De Mornay. Åren 1980-1997 bodde han ihop med skådespelerskan Farrah Fawcett och de fick en son tillsammans.

Ryan O'Neal diagnostiserades med leukemi 2001 och har alltsedan dess kämpat en hård kamp mot sjukdomen.

Filmer, urval

• Peyton Place (1964-1968; TV-serie)
• Arenans hjältar (1969)
• Love Story (1970)
• Två red ut (1971)
• Go´da yxskaft? (1972)
• Paper Moon (1973)
• Barry Lyndon (1975)
• Nä nu blommar de'! (1976)
• En bro för mycket (1977)
• Driver (1978)
• Zero Effect (1998)