Rolf Sievert
Från Rilpedia
Rolf Maximilian Sievert, född 6 maj 1896, död 3 oktober 1966, var en svensk medicinsk fysiker. Sieverts huvudsakliga vetenskapliga bidrag var hans studier av biologiska effekter av joniserande strålning.
Sievert föddes i Stockholm som son till entreprenören Max Sievert. Efter studier vid Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan disputerade han 1932 vid Uppsala universitet. Sievert ledde fysiklaboratoriet vid Radiumhemmet från 1924 till 1937, då han blev chef för avdelningen för radiofysik vid Karolinska Institutet. Han var pionjär inom mätning av stråldoser, i synnerhet använding för diagnos och cancerbehandling. Senare inriktade han sin forskning mot biologiska effekter efter upprepade låga stråldoser. Han var också en av de drivande i att skapa Militärfysiska institutet under andra världskriget.
Sievert uppfann ett antal instrument för att mäta stråldoser; den mest kända är Sievertkammaren.
Sievert invaldes 1944 som ledamot nummer 915 av Kungliga Vetenskapsakademien.
År 1964 grundade Sievert International Radiation Protection Association och han var under en tid dess ordförande. Han var också ordförande för FN-kommittén United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation.
År 1979, vid Conférence Générale des Poids et Mesures (på engelska General Conference on Weights and Measures, CGPM), blev enheten för dosekvivalenten från joniserande strålning uppkallad efter honom (sievert, Sv).
Litteratur
- Weinberger, Hans: Sievert: enhet och mångfald - en biografi över den svenska radiofysikens, radiobiologins och strålskyddets grundare, Rolf Sievert, Swedish Papers in History and Philosophy of Technology, Stockholm 1990
