Från Rilpedia

Den ricardianska modellen är en klassisk modell av internationell handel som utvecklades av ekonomen David Ricardo under tidigt 1800-tal. Antagandet är att internationell handel enbart beror på skillnader i olika länders arbetsproduktivitet. Modellen är således en singelfaktormodell.

Ett viktigt begrepp som Ricardo införde är komparativ fördel. Komparativa fördelar bygger på skillnader i alternativkostnader. Det är inte så att ett land som är bättre på att producera en vara i absoluta termer – och därmed har en absolut fördel – kommer att tillverka och exportera den varan, utan i stället produceras de varor som man är bäst på relativt de andra varor men själv skulle kunna producera. Ett annat sätt att se på saken är att en partiell jämviktsanalys av utbud och efterfrågan, som enbart innefattar en enda marknad, kommer att vara bristfällig när det gäller internationell handel. Det krävs en allmän jämviktsanalys som tar hänsyn till åtminstone två olika varumarknader.

Ricardos tes är att om två länder specialiserar sig på de varor där de har komparativa fördelar kommer bägge länderna att åtnjuta handelsvinster som följd.

Vanliga missförstånd om internationell handel

• Frihandel är enbart lönsam för ett land ifall det är produktivt nog att klara internationell konkurrens. – Även om påståendet för de flesta ter sig mycket rimligt, så stämmer det inte. Handel baseras på komparativa fördelar, inte på absoluta.
• Illojal konkurrens uppstår vid frihandel eftersom den tvingar fram låga löner. – Konkurrensen ger vinster åt bägge länderna oavsett om den grundar sig i löne- eller produktivitetsskillnader.
• Frihandel är en exploatering av låglöneländers arbetskraft. – Man måste fråga sig vad alternativet är för låglönelandet, och svaret är att landets medborgare hade fått det sämre ställt utan frihandel än med frihandel, även om de fortfarande har det sämre ställt än medborgarna i ett höglöneland.

Modellens svagheter

Den ricardianska modellen ger en god bild av internationell handel, men är en förenkling av verkligheten. För det första bygger modellen på antaganden om extremt långt driven specialisering i länders produktion, vilket inte stämmer med verkligheten. Vidare tar modellen inte hänsyn till inkomstfördelningen inom länderna; i verkligheten har internationell handel stor inverkan på inkomstfördelningen. Dessutom fångar den ricardianska modellen inte effekter som kommer av skillnader i tillgång på naturresurser länder emellan, vilket i själva verket är en viktig faktor. I tillägg till detta har modellen kritiserats för att den inte går att falsifiera, eftersom den inte kan påverkas av verkliga observationer ^[1].

Referenser

1. ↑ Bryhn, Andreas, 2007. The Forecasting Power of Economic Growth Models. Magisteruppsats, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Ricardos handelsteori. (Diskutera)