Renstad
Från Rilpedia
Renstad gård ligger mitt på den bördiga östgötaslätten i Svanshals. Gården har en lång historia och finns omnämnd i början av 1600-talet.
Gårdens historia
Under slutet av 1800-talet rådde gårdens storhetstid då "gammelbaron" Axel Hermelin härskade.
Gården utgjorde då ett eget litet samhälle med skola, affär, missionshus och mejeri. Antalet anställda uppgick till 125 man.
Idag drivs gården som ett rationellt storjordbruk med kraftfulla maskiner.
Renstad är känt sedan början av 1600-talet då det hette Kälkestad och bestod av ett skatte- och biskopshemman. Gavs i förläning till Håkan Cederqvist. Denne skaffade säteriprevilegier.
Säteriprevilegierna indrogs 1672. Biskopshemmanet övertogs samma år av hovintendent Zackarias Rehnberg. Förvärvade 8 nya hemman, fyra i Svanshals, en i Västra Tollstad, en i Harstad och en i Väderstad. Förlorade de flesta genom reduktionen men hade kvar bland annat Haningtorp och gjorde diverse byten för att kunna behålla Kälkestad intakt.
Säteriprivilegierna återupprättades 1684 och det nya säteriet omfattade 3 1/2 mantal och Rehnberg gav godset namnet Rehnstad efter sig själv. År 1686 heter det att "ägaren det härligen bebyggt haver". Rehnberg fortsatte att utvidga och intill sin död 1688, ägde han fem gårdar i Ramstad, tre i Gottorp, en i Hallberga, Bergsgården i Ingvaldstorp, Knivstorp, Stora Egbola och Skrapegården i Ödeshög.
Rehnbergs änka fortsatte hans livsverk och förvärvade Kärrs Kronohemman, tre gårdar i Hälleboda och Valla, samt fyra gårdar i Stora Åby, däribland Frösäng. Detta imponerande gods ärves år 1732 av sonen Zackarias Rehnberg d.y. Nu hopade sig dock problemen. Ekonomin var ansträngd. Kronan tog Frösäng och Knivstorp i utmätning och Rehnnbergs skapelse splittrades på flera ägare. Huvudgården ärvdes dock av Zackaris d.y.:s dotterson, löjtnanten Simon von Kothen. Denne dog 1793 och lämnade över till sin svåger, major Åke Holst och hans maka Eva Brita Hvitfeldt.
År 1848 slutar släkten Rehnbergs historia på Rehnstad. Då köptes godset av Häradshövding A. Ribbing och friherre Axel Hermelin. Hermelin blev snart ensam ägare. Han dog 1915 och hans arvingar sålde 1918 till disponent Albert Gustafson som dog 1934 och hans dödsbo ägde Renstad till 1957, då Vilhelm Renstad förvärvade gården. 1975 - 80 var det hans son Måns Renstad som tog över. Idag är jordbruket utarrenderat.
Rehnstadgodset har haft två storhetstider, dels den under Zackarias Rehnberg, men inte desto mindre under Baron Hermelins tid. Den driftige baronen utökade genom dikning och torrläggning efter Tåkerns sänkning, cirka 400 tunnland ny åkermark. Han lät gräva kilometerlånga kanaler för att leda vatten till kvarnar och sågar och till dammarna i parken. Han anlade parken och byggde de flesta hus som finns i dag. Baronens stora dröm var att torrlägga Tåkern och göra en gård av allsammans. Tack och lov förblev det en dröm.
När man kommer i alle´n, ser man framför sig den gula mangårdsbyggnaden, två gula flyglar, två röda magasin, ett stall och en före detta statarlänga. Dessa senare hus bildar sex stycken flyglar till mangårdshuset. Mangårdsbyggnaden brann 1947. Arkitekten och professorn Erik Lundberg, som renoverade kyrkor i bygden, ritade det nya huset i stil efter flyglarna. Huset stod klart 1949.
Under storhetstiden och en bra bit in på 1900-talet, var gården en liten värld för sig. Här fanns skola, affär, missionshus och mejeri. Mejeriet låg strax utanför, skolhuset finns ännu kvar, det i kurvan i Åsen och missionshuset ligger i nästa kurvan, numera lager för antikviteter och affären är bostadshus.
Statarlängan, som bevarats som ett minne över en epok, beboddes fram till 1945. Det är i för sig en epok man inte yvs över, men finns som en del av en större gårds historia. I detta hus bodde 8 familjer plus 4 änkor. På övre våningens båda gavlar finns änkerummen - ett sätt att på den tiden ta hand om statarnas änkor. De fick bo gratis och hade visst underhåll i form av mjölk, mjöl och potatis. Vidare fanns en form av social service så till vida att de gamla efter sin pension fick bo kvar så länge de så önskade, med bibehållen hyra. Den sista av dessa förmånstagare, en änka, bodde i en bra trerumslägenhet med en hyra av 45 kronor per månad. Hon dog 93 år gammal.
Under tidernas gång förändras livet och arbetet på en gård.
År 1900 fanns 120 anställda statkarlar, 90 par oxar, 100 mjölkkor, 600 grisar och 400 får.
År 1952 fanns 35 anställda, tre hästar, 65 mjölkkor 150 köttdjur. Det fanns 10 traktorer och sex bogserade skördetröskor.
År 1959 fanns 26 anställda, 90 mjölkkor och 100 köttdjur. 10 traktorer och två självgående skördetröskor.
År 1998 fanns en anställd, inga djur, fyra traktorer och en självgående skördetröska.
Externa länkar
Denna artikel om en plats i Östergötlands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
