Reima Pietilä

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kalevakyrkan från 1966.
Dipoli från 1966.

Frans Reima Ilmari Pietilä, född den 25 augusti 1923 och död den 26 augusti 1993, var en finsk arkitekt.

Pietilä fick sin arkitektexamen från TKK 1953. Sitt genombrott fick han i samband med tävlingen om den finska paviljongen vid Världsutställningen i Bryssel 1958. Pietiläs vinnande förslag, som kom att placeras bredvid Sverre Fehns norska paviljong, bestod av en samling träelement, placerade asymmetriskt och en aning förskjutna, vilket skapade ljusinsläpp mellan.

Det organiska formspråket tog Pietilä sedan vidare i projekt som Kalevakyrkan i Tammerfors och studenthuset vid Tekniska högskolan i Helsingfors. Arkitekturen karakteriseras av komplexa former, sammansatta av enskilda, repetitiva strukturella element, med en kontextuell närvaro som Pietilä sade sig ha fått från Frank Lloyd Wright[1].

Pietilä kom att bli en av Finlands tongivande arkitekter under 1960-talet och fick en rad prestigefulla uppdrag och ses där som en av de centrala figurerna i utvecklingen av den sena modernistiska arkitekturen. De flesta projekt genomförde han tillsammans med hustrun Raili Pietilä (född 1926). Förutom den praktiska verksamheten var Reima Pietilä även verksam som professor vid arkitekturinstitutionen vid Uleåborgs universitet mellan åren 1973 och 1979. Under denna tid publicerade han en rad teoretiska skrifter och reflektioner över sina verk som ofta närmar sig det filosofiskt fenomonologiska. Under denna tid tog han ett avbrott i den praktiska verksamheten.

Under 1980-talet ritades han ett bibliotek i Tammerfors och deltog i tävlingen om ett arktiskt center i Rovaniemi. Båda dessa projekt har ett mer uppstyrt formspråk som närmar sig det nyklasssicistiska[2].

Arkitekturhistoriker, däribland Christian Norberg-Schulz och Nils Ole Lund, har genom åren debatterat huruvida Pietiläs arkitektur kan tillskrivas typiskt finländsk eller inte. Formspråket bryter visserligen med de rena, rationella byggnader som ritades av exempelvis Aulis Blomstedt under den tidiga funktionalismen, men knyter samtidigt an till den sene Alvar Aaltos organiska former och intrikata hantering av ljus och material. Frågan har särskilt kommit upp i samband med de projekt som Pietilä kom att utföra utomlands och de representativa uppdrag som han fick av finska staten.

Reima Pietilä avled den 26 augusti 1993, en dag efter sin 70-årsdag. Samma år stod hans sista verk färdigt, det finska presidentresidenset Talludden. År 2008 hölls en retrospektiv utställning om Reima och Raili Pietilä vid Suomen rakennustaiteen museo (finska arkitekturmuseet) i Helsingfors. Pietilä var bror till den inflytelserika grafikern Tuulikki Pietilä (1917 - 2009) och far till arkitekten Annukka Pietilä (född 1963).

Verk i urval

Referenser

  1. Lund, Nils Ole Nordisk arkitektur, 1991, sid 162-164
  2. Lund, Nils Ole Nordisk arkitektur, 1991, sid 167
Personliga verktyg
På andra språk