Rikspresident
Från Rilpedia
Rikspresident (ty. Reichspräsident) var titeln på Tysklands statschef under Weimarrepubliken 1919-1933 samt under några dagar i maj 1945. Rikspresidentämbetet inrättades efter kejsardömets fall vid första världskrigets slut och skulle endast komma att innehas av inalles tre personer.
Den första rikspresidenten var den radikale socialdemokraten Friedrich Ebert (1919-1925) som efterträddes av den djupt konservative och högerinriktade militären Paul von Hindenburg, som hade varit överbefälhavare under första världskriget. Vid Hindenburgs död 1934 avskaffade dock Hitler presidentämbetet och ersatte det med titeln "Führer", av den anledning att rikspresidenten enligt författningen var folkvald, viket inte Führern behövde vara.
Enligt Hitlers politiska testamente, daterat till 29 april 1945, återinrättades dock presidentämbetet, och storamiral Karl Dönitz utsågs till rikspresident vid Hitlers död dagen därpå. Dönitz tillträdde posten 1 maj och innehade ämbetet fram till 23 maj då han avsattes av de allierade.
Den första rikspresidenten valdes av den provisoriska nationalförsamlingen 1919, innan Wiemarförfattningen hade färdigställts. I författningen, som man införde senare samma år, bestämdes att alla senare val skulle vara direkta folkval; rikspresidenten skulle enligt Weimarförfattningen vara folkvald i allmänna direktval som hölls fristående från riksdagsvalen. Den ende som utsågs på det viset var dock Paul von Hindenburg i valen 1925 och 1932. Karl Dönitz utsågs direkt av Hitler.
Den tyska rikspresidenten hade inte lika stora politiska befogenheter som exempelvis USA:s president eller den franska presidenten enligt femte republikens författning, men rikspresidenten hade trots det betydande politisk makt. Rikspresidentens uppgifter innefattade bl.a. att utse regeringen, sköta utrikespolitiken, föra befäl över de väpnade styrkorna m. m. Rikspresidenten hade större politisk makt än de nuvarande förbundspresidenten.
När Västtyskland upprättades 1949 fick statschefen titeln förbundspresident (Bundespräsident), en titel som har fortsatt att användas i det förenade Tyskland. Titeln förbundspresident motsvarar den äldre rikspresidenten.
