Rally Monte Carl
Från Rilpedia
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. Hjälp Wikipedia genom att lägga till relevanta interna länkar, kategorier, språklänkar med mera. |
Rally Monte Carl (RMC) är ett rebusrally på Värmlands nation i Uppsala. RMC har körts varje termin sedan starten våren 1965. RMC har därigenom blivit Uppsalas mest traditionstyngda av de regelbundet återkommande rebusrallyna. Numera är det också det största med omkring 170 deltagare fördelade på ca 22 lag. Rallyt arrangeras en lördag, vanligen i mitten av april och i slutet av september.
Varje lag utgörs av ett fordon - i regel en minibuss men även bil förekommer - med ca 5-9 deltagare. De tävlande tillbringar en heldag på den uppländska landsbygden för att ha trevligt och kämpa mot andra lag. RMC är inte en hastighetstävling, även om det finns ett betydande tidsinslag i tävlingsformen.
På kvällen efter rallyt samlas alla deltagare för en rallysexa med trerätters middag, rebusgenomgång och prisutdelning på Värmlands nation i Uppsala. På sexan får också alla deltagare medaljer. Det är vanligt att man under sexan har på sig tidigare erhållna medaljer, till exempel på en kavaj. För deltagande i RMC krävs varken att man är aktiv student eller medlem av nationen.
Innehåll |
Idé och upplägg
RMC är ett rätt komplext evenemang som går ut på att få så få prickar som möjligt. Lagens huvuduppgift är att lösa rebusar för att navigera sig fram längs en ca 20 mil lång bana någonstans i Uppland. Denna navigering kräver en karta som arrangörerna tillhandahåller. För rebuslösning krävs ofta något hjälpmedel som arrangörerna på förhand ålagt lagen att ta med. Varje rebuslösning ger ett nytt ortnamn. På rebuslappen finns en lägesanvisning, meter och grader. Från det lösta ortsnamnet mäter man då med hjälp av lägesanvisningen placeringen för nästa rebus. Några kontroller (i regel tre) är bemannade och där utsätts lagen för teoretiska och praktiska prov. Under banan ska man också lyckas hitta bokstavsplock (som regel gula A4-ark med en versal) samt fotoplock (avfotograferingar av föremål eller plats som återges på ett ark som lagen får när de startar). Varje rally har även en heldagsuppgift som ska lösas. Rallyt tar ca 12 timmar.
Lagen får prickar enligt en på förhand uppställd lista. I varierande skala sker prickbelastning för till exempel missade plock, öppnande av nödlösning för rebus som man inte kunnat lösa, alltför sent inkommande till bemannad kontroll, och beroende på resultaten på praktiska och teoretiska prov.
På RMC förekommer inte verkligt fusk eller sabotage, som till exempel åverkan av kontroller. Småfusk däremot brukar gillas av arrangören. Dit hör att lura andra lag att åka fel väg eller att dölja ett plock med minibussen.
Varje rally arrangeras av ett rallylag, olika varje gång. Arrangör – eller ”läggare” som det ofta heter – av nästa rally blir det lag som placerar sig bäst utan att tidigare ha lagt rallyt. Läggande lag tar i regel hjälp av flera utomstående funktionärer.
Reglerna för RMC brukar ändras en aning inför varje rally. Ursprungsidén är fortfarande densamma, men det finns mycket som skiljer dagens rallyn från de första.
Historik
Rally Monte Carl föddes 1965 då Carl Borgenstierna (1939-1995) var Förste kurator vid Värmlands nation i Uppsala. Han hade åkt rebusrally anordnat av Stockholms nation och ville starta en rallytradition även på Värmlands. Han tog hjälp av Andre kuratorn Peter Ander, den internationella sekreteraren Bernhard Huitfeldt och brodern Johan Borgenstierna och satte igång. Det var också Carls förnamn som gav namn åt evenemanget: på 1950- och 60-talet var motorsporten populär i Sverige och en av de mest kända tävlingarna var Monte Carlo-rallyt. Namnvalet var därmed klart - det var ju utmärkt att rallyt döptes efter grundaren. Själv var han emot det från början, men gav sig efter påtryckningar.
Carl Borgenstierna var son till biskopen i Karlstads stift Gert Borgenstierna (1911-1989).
Ända sedan starten våren -65 har RMC anordnats varje termin. Det är en unik svit i Uppsala-nationernas moderna historik. Inget rebusrally har blivit så självklart som Värmlands och idag är det också stadens största sett till antalet deltagare, förmodligen också ett av de större i Sverige. Tidigt etablerades rallyt som nationsevenemang, precis som dess namn. Redan inför det andra rallyt hösten -65 står det att läsa "Bilrally med sexa efter" i nationstidningen Wermlandus terminskalendarium. Terminen därpå stod det "Rally Monte Carl".
Den mest rutinerade RMC-åkaren är Lars-Olov Bodin (född 1942). Av de femtio första rallyna missade han bara ett. Numera åker han inte ofta, men allt som allt har han åkt ca 60 rallyn, det senaste hösten 2001.
Priser och utmärkelser
Ett antal troféer har genom åren vandrat runt bland vinnarlagen. Idag får segraren en tennskål med tillhörande slev som 1991 skänktes av Erik Elinder (1912-1998). Det mest klassiska av vandringspriserna är annars det s k Dasslocket, det enda ännu använda originalpriset från 1965. Det tilldelas det sämst placerade, ”dassigaste”, laget. Det lär ska ha skänkts av en barmästare. Dasslocket har en historia lik Mona-Lisas; det har varit borta vid flera tillfällen men alltid dykt upp igen.
Utöver vinnar- och jumbopriserna har ett antal skilda utmärkelser delats ut. De livskraftigare har varit det prestigefyllda Bästa rebuslösarpriset, Följa John-priset samt det på 90-talet instiftade Smörpriset. Därtill har en uppsjö skilda utmärkelser genom åren delats ut, bland annat ett som levde kvar förvånansvärt länge, nämligen priset till Bästa damekipage. Det skvallrar om hur männen dominerade inte bara i nationslivet utan också på rallybanan, men det säger också en del om samhället. Sista gången ett lag kallades bästa damlag i prislistan var så sent som hösten 1988 då Four little ponnies kom på 13:e plats av 18.
