Ulvsby

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Ragvaldsby)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Ulfsby är även en by i Jomala kommun på Åland.

Vapen

Ulvsby, även stavat Ulfsby, (finska Ulvila) är en stad i landskapet Satakunda i Västra Finlands län. Ulvsby har cirka 13 885 invånare och har en yta på 139,16 km². Staden är enspråkigt finsk.

Några byar i kommunen är Karlsmark (fi. Kaasmarkku), Ragvaldsby (fi. Ravani), Sonnäs (fi. Sunniemi) och Svartsmark (fi. Suosmeri).

Historia

Ulvsby grundades ursprungligen 1365, enligt privilegiebrev av Albrekt av Mecklenburg. Den var då Finlands nordligaste stad, och hade hela Österbotten som uppland. Staden hade dock inte stapelrättigheter; handel fick tillsvidare bara föras med Stockholm och Åbo och stadens utveckling kom trögt igång. På 1400-talet hade den börjat få upp farten, men 1550 beordrade Gustav Vasa stadens borgare att flytta till det nygrundade Helsingfors för att trygga den nya stadens utveckling. Då de efter några år fick flytta tillbaka, hade landhöjningen gjort hamnen för grund, och Hertig Johan 1558 låtit grunda Björneborg ett stycke närmare Bottenhavet. Ulvsby tog sig aldrig på fötter på nytt, och fråntogs stadsrättigheterna efter en tid.

Som landskommun var bygden förhållandevis välmående, delvis som uppland för det snabbt växande Björneborg, som på 1700-talet fick stapelrättigheter. Efter några kommunsammanslagningar på 1900-talet blev Ulvsby åter stad 1 januari 2000 och har det senaste decenniet haft ganska oförändrat invånarantal (frånsett då den 2005 sammanslogs med Kulla). I staden finns diverse småindustrier, såsom elektronikföretag, och ett läderföretag, Friitalan nahka, som i tiden sysselsatte 1500 personer, men numera bara något tjugotal. Kopparindustri finns också på orten.

Sevärdheter

Ulvsby medeltida kyrka

Ulvsby medeltida stenkyrka, Sankt Olofs kyrka, torde ha börjat byggas 1332, då biskop Benedictus av Åbo beordrade byggandet. Dendrokronologisk datering av trävirket i valven skulle ge avverkningstid omkring 1480-1490, men man vet att kyrkan skadades i en eldsvåda 1429 så det förefaller troligt att det färskare virket tillkom efter det. Vid restaureringen 2005 hittades en silverskatt på över 1400 mynt i norra änden av kyrkan vid sakristian invid väggen. (Den största medeltida nedgrävda skatt som någonsin hittats i Finland) Mynten var till största delen från 1390-talet, och hittades delvis ovanpå delar av stenfoten, så åtminstone stenfoten anses vara lagd på 1300-talet. Kyrkan är i dag i gott skick då den genom seklerna har blivit väl omskött, och även uppbyggd efter eldsvådorna. I kyrkan finns några föremål från 1400-talet; ett krucifix från 1430 och från samma tid en skulptur föreställande St Olov och en St Anna, samt en nattvardskalk, som fortfarande är i användning.