Från Rilpedia

Ragnhild Theodore Jølsen (1875-1908) var en norsk författare, född och uppvuxen på storgården Ekeberg i Enebakk, Akershus, men flyttade till Kristiania 1889 då familien fick ekonomiska svårigheter. Hon var alltid starkt knuten till Enebakk och vände ofta tillbaka dit. Muntliga traditioner, i synnerhet från Enebakk, går igen i hennes verk. Jølsen er en av få norska författare som har skrivit en gotisk roman.

Ragnhild Jølsen dog 1908 efter en överdos sömnmedel. Hon efterlämnade några av de starkaste lidelsesfulla kvinnoskildringar som har skapats i norsk litteratur. Både som privatperson och författare gick hon sina egna vägar, och huvuddelen av sitt korta vuxna liv framlevde hon som bohem. Därtil chockerade hon med sina böcker som öppet skildrade kvinnors sexualliv och drifter, något som fick somliga kritiker att hävda att det måste ha varit en man, och inte en kvinna som skulle ha skrivit detta.

Morfinberoende och frispråkig blev hon en kontroversiell person i sin samtid. Typisk för hennes författarstil är de korta, avhuggda meningarna, nästan manisk lydande, som i bibelform, och hennes skildringar rör sig hela tiden i skärningspunkten mellan dröm och verklighet.

Märkligt nog har hon for eftervärlden fått stå för att vara en av många samtidiga hembygdsdiktare, vilket i hög grad är felaktigt, bortsett från hennes novellsamling "Brukshistorier". Det är en helt annan stil som präglar merparten av hennes romaner, det är de slyngende motivens "art noveu" och en genomgående fatalistisk dekadens som tecknar sig i hennes intensiva och beundransvärda konstnärgärning.

Jens Bjørneboe har delvis skildrat hennes liv i den biografiska romanen "Drømmen og Hjulet" (1964).

Bibliografi

Länkarna leder till det norska Dokumentasjonsprosjektet, som digitaliserat hennes texter.

• Ve's mor (1903)
• Rikka Gan (1904)
• Fernanda Mona (1905)
• Hollases Krønike (1906)
• Brukshistorier (1907)
• Efterlatte arbeider (1908)

Externa länkar

• Norska Wikisource (Wikikilden) har mer material om Ragnhild Jølsen