Från Rilpedia

En radionuklid är en radioaktiv nuklid av ett visst ämne. Ordet nuklid kommer från lat. nucleus som betyder kärna. Nukliden är en kärna med ett visst bestämt antal protoner och neutroner man benämner även detta isotop. En synonym till radionuklid är således radioisotop.

Alla ämnen i det periodiska systemet har flera isotoper varav vissa kan vara stabila men flertalet är radioaktiva. Som ett exempel kan nämnas det minsta grundämnet väte, det har tre olika isotoper - "vanligt" väte, deuterium och tritium. Det som skiljer isotoper åt är antalet neutroner i kärnan. Vanligt väte saknar neutron, deuterium har en och tritium har två. Ytterligare neutroner går inte att stoppa in i en vätekärna. Detta har och göra med att den sammanhållande s.k. starka växelverkan eller kärnkraften inte är stark nog att hålla ihop en sådan kärna med endast en proton. Redan tritium med två neutroner är instabilt och sönderfaller med en halveringstid på 12.33 år. Tritium är således nuklidkartans minsta radionuklid.

Totalt sett finns över 2600 nuklider för våra drygt 100 element (grundämnen). Antalet stabila isotoper för varje element varierar, väte har två, järn har fyra och xenon har sju. Kommer man allt för högt upp i masstal saknar elementen stabila isotoper, detta gäller för till exempel radon, uran och plutonium. Dessa ämnen har däremot många radioaktiva isotoper - uran har exempelvis (åtminstone) 24 stycken! Nya nuklider hittas med jämna mellanrum och då oftast med hjälp av stora partikelacceleratorer, dessa är utan undantag radioaktiva så de kända radionukliderna blir bara fler och fler. Det bör dock nämnas att de nyupptäckta nukliderna har så kort halveringstid att de endast är av akademiskt intresse.