Product Lifecycle Support

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Ambox ?.svg
 Den här artikeln anses vara otydlig eller onödigt fackspråklig.
 Hjälp gärna till att förtydliga artikeln och göra den mer lättläst. Se eventuellt diskussionssidan för mer information.

Förkortningen PLCS står för Product Life Cycle Support och är en modell för hur information om en produkt ska hanteras över dess hela livscykel. Den utökar en organisations möjlighet att kunna reparera och uppgradera en komplex produkt (t.ex. ett flygplan) på ett effektivt och säkert sätt. Modellen är sedan 2005 en ISO standard (10303-239:2005)[1] och utvecklingen av den sker numera inom organisationen OASIS PLCS Technical Committee (TC).

Innehåll

Innehåll

Informationen som lagras och organiseras omfattar områden som kravspecifikationer, designinformation, vilka verktyg som ska användas vid montering, vilken utbildning som kan/måste genomgås innan användning, produktutveckling, -uppföljning, och -underhåll. Dessutom kan information om den faktiskta konfigurationen av en viss produkt lagras och spåras (t.ex. med vilken utrustning och konfiguration ett visst flygplan levererades med till en viss kund).[2]

Implementera

Enligt OASIS går det att implementera PLCS på tre sätt i en organisation:

  • Som en integrationsarkitektur för PLM-support och -information
  • Som översättare mellan olika system (från t.ex. Cobol till Java)
  • Som en standardiserad kapacitet för datautbyte (mellan t.ex. Microsoft Office och en Oracledatabas)

Varför PLCS?

Den möjliggör ett informationsflöde som produktägare ofta eftersöker för att kunna maximera värdet av produkten under hela dess livslängd. I sin tur kan detta informationsflöde säkerställa att åtgärder vidtas för tillräckligt operativ tillgänglighet till lägsta möjliga livscykelkostnad. T.ex. har Försvarsmakten (via FMV och bl.a. Kockums AB) utnyttjat PLCS så att dess korvetter av Visbyklass inte bara ska uppfylla vissa funktionella krav utan även att de kan underhållas på ett effektivt sätt, att de kan uppgraderas utan stora kostnader och att alla delar i dem kan spåras vid problem.

Komplexiteten gör att PLCS lämpar sig nästan uteslutande för produkter med en lång livslängd och samtidigt är väldigt komplexa att underhålla. Exempel är militära flygplan, skepp och andra fordon, civila flygplan och skepp, flygplansmotorer, telekomväxlar, ubåtar, elverk, oljeplattformar, större gruvutrustning, hissar och processfabriker.

Mer praktiskt kan t.ex. underhållsingenjörer och -mekaniker få tillgång till exakta designuppgifter på ett lätttillgängligt och korrekt sätt om en felande produkt och risken för att reparera på fel sätt, ställe eller med fel verktyg minimeras.

Var har STEP eller PLCS använts?

I utvecklingen av[3]:

Övrigt

Relation till STEP

PLCS är den del av STEP (STandard for the Exchange of Product model data) som är en internationell standardserie som tagits fram för systemoberoende utbyte av branschoberoende produkt-, process- och resursdata [4]. En översikt av STEP och PLCS[5] finns i PDF-format på SIS webbplats (Mats Nilsson, FMV) och i en artikel från Ny Teknik (2001)[6].

Relation till PDM/PLM

CAD applikationer, PDM mjukvaror och liknande protokoll utgör delmängder av PLCS. De sägs utnyttja ett mindre antal STEP moduler s.k. AP's, Application Protocol och PLCS är på samma sätt en del av STEP.

Se även

Externa länkar


Källor

  1. ↑ ISO 10303-239:2005 Industrial automation systems and integration - Product data representation and exchange - Part 239: Application protocol: Product life cycle support
  2. ↑ FAQ om PLCS hos OASIS
  3. ↑ PDF från Howard Mason, BAE Systems, ordförande ISO TC184/SC4
  4. ↑ STEP SIS/TK 280
  5. ↑ STEP och PLCS översikt
  6. ↑ 'Hägglunds vill vinna tid - Samarbete via nät underlättas av standardformat' artikel i Ny Teknik
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Product_Lifecycle_Support"
Personliga verktyg