Från Rilpedia

Prästrock, kaftan, talár eller sután (soutan) är det vida, fotsida, vanligtvis svarta plagg som utgör de kristna diakonernas, prästernas och biskoparnas ämbetsdräkt.

Utformningen varierar starkt mellan olika traditioner även om grundmodellen alltid är den samma. I latinsk rit i den katolska kyrkan knäpps de fram med enkel knapprad, i de ortodoxa kyrkorna och grekisk-katolska bär både en över- och en underprästrock. Inom anglikanska kyrkan används både katolsk stil och inhemska modeller. De ovannämnda modellerna är alltid fotsida vilket även är fallet i danska folkkyrkan men inte i Svenska kyrkan där de istället är knälånga.

Till kaftanen hör i västerlandet vanligtvis en vit krage, vars utformning kan se mycket olika ut. Kändast är numera den romerska kragen, en vit rundkrage av linne som framtill är synlig i sin helhet då kaftanens krage vid knäppningen är kvadratiskt utskuren. I Svenska kyrkan liknar prästkragen den romerska men kompletteras (traditonellt) med en så kallad elva, två smala, vid rundkragen fästade band av vitt linne som framtill hänger ut genom utskärningen i kaftanens krage (denna bärs av vissa katolska ordnar och t.ex. franska jurister).

Kaftanens ursprung skall sökas i den romerska tunikan vilken bars under togan. Längden varierade (efter status i samhället) från fotsid till knälång men färgen var vanlig vit eller beige. Svart förekom vid speciella tillfällen men inte till vardags. Den katoska prästrocken stiliserades dock inte förrän på 1700-talet.

Biskopens kaftan kännetecknas i de flesta kristna kyrkor och samfund av lila eller violetta inslag. Katolska kyrkans kardinaler bär röd kaftan. Alltsedan Pius V (som var dominikan och hade vit ordensdräkt) bär påvarna vit kaftan men behåller röda inslag (röd prästhatt, röda skor, röd mozetta). Denna definition gäller dock bara sekulärprästerna då ordnarna har egna färger vilka dock aldrig använder sig av färger såsom violett eller röd.

Prästrocken utgör prästmannens ordinarie ämbetsdräkt och skall således inte förväxlas med liturgisk klädsel som t.ex. mässhaken eller alban. Dock skall tilläggas att såväl den romersk-katolska som den anglikanska kordräkten förutsätter kaftanen, utanpå vilken prästmannen ikläder sig röklinet. Samtliga sakrament utom mässan och prästvigningen förrättar den romersk-katolske prästmannen av latinsk rit iförd kordräkt och stola.

I romersk-katolska kyrkan talar man företrädesvis om sutan (fr. soutane) eller talár (lat. för fotsida).

I Svenska kyrkan talar man vanligtvis om kaftan.