Polyuretan
Från Rilpedia
Polyuretan, PUR, en polymer med mycket olika materialegenskaper: mjuk elastomer, skum samt plast. Gemensamt är att vid brand utvecklas mycket rök som är giftig (såvida den ej behandlats med brandskyddande tillsatser).
Powerflexbussningar är gjorda i polyuretan
Innehåll |
Tillverkning
Polyuretaner är produkter som genom polyaddition bildats av di- eller polyisocyanater med en di- eller polyfunktionell alkohol (polyol). De flesta polyuretaner är gjorda från tre startmaterial, långkedjiga polyoler, diisocyanat och en kedjeförlängare. En polyuretan gjord av dessa material har segmenterad struktur, blocksampolymer. Där finns ett mjukt parti med polyoler med svaga krafter inom kedjan, detta parti är uppringlat. Där finns även ett hårt parti som bildats genom en reaktion mellan dioler och diisocyanat. De hårda segmenten har starka krafter i kedjan såsom vätebindningar och dipoler, som beror på den stora mängden polära grupper – uretan och urea.
Det har ingen ånggenomsläpplighet. Exempelvis kan inte Sandwich-husväggar med denna isolering "andas".
Monomer: [ -NHCOO- ]
Plasten delas in i följande grupper:
- Solida uretanelastomerer, är tvärbundna material med glastemperaturen
°C. - Mikrocellulära uretanelastomerer, är expanderande, tvärbundna material med glastemperaturen °C.
- Styva polyuretanskum, är ett tvärbundet skum med hög styvhet, bra värmeisolerare.
- Uretanhärdplaster är en hård men flexibel härdplast, bra elektrisk isolator.
Egenskaper
Polyuretan används ofta inom textilindustrin för att skapa beläggningar på textilier. De tillsätts i regel som en lösning eller dispersion i vatten. Polyuretanbeläggningar ger ett stort spektra av egenskaper till materialet och kan därför användas till en rad olika slutprodukter såsom läderimitationer, kläder och industrimaterial. Användningsområde beror helt på vilket utgångsmaterial som används för syntesen.
Polyuretaner kan med sina goda egenskaper med fördel användas för att skapa mikroporösa vattenavvisande beläggningar som andas då det är blandat med vatten och ett lösningsmedel. Lösningsmedlet avdunstar först efter fixering och innan vattnet hunnit göra detsamma har polyuretanet börjat stelna och bildat tvärbindningar. När vattnet försvinner kvarstår hålrum i polyuretanlagret där vattenånga släpps igenom. En finsk tillverkare av lackstövlar i ett allvädersmaterial kallar detta för koagulerad polyuretan.
En beläggning med polyuretan ger även andra egenskaper som bra riv och draghållfasthet, mjukare grepp, flexibilitet vid låga temperaturer. Utöver det ger polyuretaner en generellt bra vidhäftning till olika textilier och har även en god utsträckningsförmåga. Polyuretaner har dock en tendens till att gulna i solljus och därför tillförs oftast ett pigment före applicering.
Medicinska aspekter
Härdad färdig uretanplast bedöms som ofarlig. Vid tillverkning och förbränning frigörs diisocyanater som är hälsoskadliga. Kan vid kontakt av andningsvägar och hud leda till en överkänslighetsreaktion och till hyperreaktivitet i luftvägarna. Vid arbete i sådana miljöer utan fullgott skydd så kan få yrkesastma och dessutom en generell hyperreaktivitet i luftvägarna vilket gör att man även reagerar på stimuli som parfym, bilavgaser och kall luft. [1]
Se även
Källor
- ↑ Föreskrifter från arbetsmiljöverket AFS 2005:18 (Hämtad 2009-04-14)
