Från Rilpedia

Läns är en bog vid vilken man har vinden rakt akterifrån (bakifrån). Läns och slör kallas med ett gemensamt namn för undanvind. Plattläns betecknar att vinden kommer exakt akterifrån. Negativ läns innebär att man seglar med vinden snett bakifrån och bommen framför masten, alltså att man passerar den riktning då båten normalt skulle gippa.

Plattläns är ofta problematisk och det är rätt vanligt att man väljer att istället länsa med vinden in något snett akterifrån (länsa med vinden istället för att länsa undan vinden) och vid behov byta hals då och då (jfr kryss). På en del moderna snabba båtar, särskilt sådana som har genacker (ett mellanting mellan spinnaker och genua), tas konceptet att inte plattlänsa ett steg längre och dessa båtar seglar sällan lägre än slör. Detta eftersom seglens aerodynamik fungerar sämre på läns och det man förlorar i längre sträcka på slör fås igen genom skenbar vind vilket gör att man kan segla snabbare (på läns kan man aldrig segla snabbare än vinden). Varje båtklass har olika optimal vinkel för hur nära plattläns den bör seglas, men generellt sett kan man säga att ju snabbare båt ju längre från plattläns vill man segla.

På snedsegelriggade båtar (alla moderna segelbåtar) finns i sjögång, i svall från en passerande motorbåt och i byig vind risk för att vinden kommer in på fel sida av storseglet, vilket får bommen att byta sida, ofta med häftig fart (se gipp). För att undvika detta kan man dra en lina, preventer, från bommen förut, men preventern för med sig sina egna risker om situationen inte genast kan avhjälpas.

Seglen är också ofta i vägen för varandra. På en bermudariggad segelbåt kan man välja att ta ner storseglet och endast använda ett stort försegel, oftast spinnaker eller genua, att låta storseglet vara uppe också om förseglen då drar sämre eller att skota seglen på olika sidor, segla (för uppslagen) psalmbok, så att både storsegel och försegel drar (på fartyg med mer komplicerad rigg har man flera alternativ). I det sistnämnda fallet behövs ofta en spira (stång) för att förseglet skall hållas där man vill ha det och rorsmannen måste vara alert för att seglen skall dra ordentligt.

Semester- och kappsegling

Plattläns kan vara problematisk vid hård vind, då båten kan komma i en pendlingsrörelse från sida till sida. Om pendlingsrörlesen inte hävs kan båten lägga sig så mycket på sidan att rodret tappar greppet, varvid båten vänder upp mot vinden och blir liggande på sidan med seglen fladdrande. Detta kallas broach, då båten skär upp mot vind på den ursprungliga bogen, eller kinesgipp, då båten skär upp mot vind motsatt den ursprungliga bogen. Lovar man något (förslagsvis 10-15 grader) undviker man problemet och får dessutom högre fart. Vid kappsegling undviker man att segla plattläns. En läns mellan 20-35 grader från plattläns kan vara optimal, så att man når målet snabbare trots att den seglade vägen blir längre.

Att ta ner storsegel vid plattläns förekommer sällan idag. Vid mycket lätta vindar kan det vara gynnsamt, men det görs i princip aldrig vid kappsegling. Vid en platt läns (5-10 grader från plattläns) förs spinnakern med hjälp av spinnakerbommen lång ut på lovartsidan, samtidig som storseglet är nära på helt utsläppt i lä. Det gör att överlappen mellan seglen är är minimal.

Segelsätt

Bidevind | Halvvind | Kryss | Läns | Slör

Seglingsmanövrar

Falla av | Gipp | Lova upp | Stagvändning

Se även

Hals | Sträckbog | Vindöga