Plácido Domingo
Från Rilpedia
Plácido Domingo | ||
---|---|---|
Fil:DomingoJ1.jpg |
||
Information | ||
Födelsenamn | José Plácido Domingo Embil | |
Född | 21 januari 1941 Mall:Landsdata Spanien Madrid, Spanien |
|
Genre(r) | opera | |
Roll | tenor | |
Aktiva år | 1957–idag | |
Artistsamarbeten | José Carreras Luciano Pavarotti |
|
Webbplats | Officiell webbplats |
Plácido Domingo, född den 21 januari 1941 i Madrid, spansk-mexikansk operasångare (tenor). Han anses vara en av de mest begåvade och hårdast arbetande musikerna med 129 roller i repertoaren (november 2007), fler än någon annan tenor. Han är också beundrad för sin skådespelarförmåga, sin musikalitet och skarpa musikaliska intellekt, och det imponerande antalet och varierande rollerna som han behärskat.[1]
Domingos föräldrar var zarzuelasångare. När han var åtta år flyttade de till Mexiko där han studerade sång, piano och dirigering. 1957 debuterade han i en barytonroll i en zarzuela men han lade snart om rösten och sjöng 1961 Alfredo i Verdis La traviata i Monterrey i Mexiko. Första gången han väckte uppmärksamhet var då han samma år gjorde rollen som Arturo tillsammans med Joan Sutherland i Lucia di Lammermoor av Donizetti i Dallas i USA. Efter att ha sjungit några år på operan i Tel Aviv i Israel kom han 1966 till New York City Opera där han deltog i invigningsföreställningen i Lincoln Center. 1968 sjöng han för första gången på Staatsoper i Hamburg i Tyskland och på Metropolitan i New York i USA där han ryckte in för Franco Corelli i Cileas Adriana Lecouvreur och togs emot med sådant jubel att hans stjärnkarriär tog fart.
På 1970-talet etablerade han sig över hela världen som den ledande tenoren (jämsides med Luciano Pavarotti) i det italienska facket som Otello, Manrico i Trubaduren och Radamès i Aida, alla av Verdi, Andrea Chénier av Umberto Giordano och många andra partier. Han har även sjungit Lohengrin, Tannhäuser och Walther i Mästersångarna i Nürnberg av Wagner. 1985 avbröt han sin karriär i ett år efter den stora jordbävningen i Mexiko men återvände med oförminskad kraft.
Tillsammans med José Carreras och Luciano Pavarotti blev Domingo känd som en av de ”tre tenorerna”. Tillsammans framträdde och marknadsfördes de intensivt under 1990-talet.[1]
Domingo är även verksam som dirigent och chef över två operahus (Los Angeles-operan och Washington Opera i USA).[1]
Domingo blev 20 februari 2009 den förste mottagaren av Birgit Nilsson-priset på 1 miljon amerikanska dollar.[2]
Källor
Den här artikeln grundar sig där inget annat anges på:
- Sørensen, Inger, Operalexikonet, Forum, 1993, ISBN 9789137103808.