Från Rilpedia

Pite lappmark, historisk så kallad lappmark i Lappland, Norrbottens län kring Pite älvs vattenområde.

Pite lappmark omfattade under den senare perioden endast socknarna Arjeplog samt Arvidsjaur, det vill säga nuvarande Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner i mellersta Lappland. Historiskt har också Malå kommun hört till Pite lappmark, men sedan den överfördes till Västerbottens län 1869 har den i praktiken räknats till Lycksele lappmark.

Historia

Pite Lappmark omfattade i början av 1600-talet de historiska lappbyarna Luokta, Arvidsjaur, Semisjaur och Laisbyn. Den sistnämnda byn sträckte sig ned längs fjällkedjan hela vägen till Frostviken i Jämtland.^[1]

När Karl IX 1606 anlade de fyra första kyrkplatserna i lappmarkerna fördes Laisbyn över till Ume lappmark. För de tre andra byarna anlades en gemensam kyrkplats i Arvidsjaur. Där fanns redan vid den tidpunkten ett kapell, om vilket mycket litet är känt. ^[2]

Den nya kyrkplatsen i Arvidsjaur blev också den enda tillåtna marknadsplatsen och därmed centralort i Pite lappmark. Redan 1640 inrättades emellertid ytterligare tre församlingar i Pite lappmark: Arjeplog, Silbojokk och Nasafjäll. Denna förändring var helt betingad av Nasa silvergruva. Till Arjeplog fördes nu Lais- och Granbyn från Lycksele lappmark (de nordligare delarna av den gamla Laisbyn) samt Tuorponbyn från Lule lappmark. Till Silbojokks kyrka fördes hyttfolket samt Semisjaurs lappby, till Nasafjälls kyrka bruks- och gruvfolket samt en del fjällsamer. Arvidsjaurs och Luokta lappbyar fick behålla Arvidsjaur som sin kyrkplats.

Den nya församlingsindelningen föll samman sedan Nasa silvergruva blivit förstörd 1659. Kvar som kyrkplatser blev Arjeplog och Arvidsjaur. Samerna i Lais- och Granbyn begärde att återigen få ha Lycksele som sin kyrkplats, vilket beviljades. Tuorpon återfördes också till Lule lappmark.

Källor

1. ↑ Holmbäck, Åke: Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling, 1922, sid. 8. 
2. ↑ Thordsson Hjort, Daniel: Handlingar rörande Skandinaviens historia XXXIX, [1606] 1858 "Daniel Thordsson Hjorts berättelse; dat. Hornötorp den 28 April 1606",, sid. 189-207. 

Vidare läsning

• Andersson, Nils Johan (1821-1880); Anteckningar under en resa i Umeå, Piteå och Luleå lappmarker, sommaren 1845, Lund, 1846, LIBRIS-id 2491694
• Bergman, E.W; Anteckningar om Lappmarken, särskildt med hänseende till kristendomens införande därstädes, Stockholm, 1891, LIBRIS-id 2292711
• Björnström, Fredrik Johan (1833-1889); Grunddragen af Piteå lappmarks växtfysiognomi, Uppsala, 1856, LIBRIS-id 2025893
• Bylund, Erik (1922-); Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867, Uppsala, 1956, serie Geographica nr 30, LIBRIS-id 8076251
• Högberg, J.P.; Första bebyggandet af Arvidsjaurs socken i Pite lappmark, Stockholm, Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, 1873, LIBRIS-id 2317066
• Kolmodin, Torsten; Folktro, seder och sägner från Pite lappmark, Stockholm, 1914, serie Lapparne och deras land-3, LIBRIS-id 886795
• Korpijaakko-Labba, Kaisa; Om samernas rättsliga ställning i Sverige-Finland - en rättshistorisk utredning av markanvändningsförhållanden och -rättigheter i Västerbottens lappmark före mitten av 1700-talet, Juristförbundets förlag, Helsinki, 1994, ISBN 951-640-728-5, LIBRIS-id 8225010
• Lundmark, Lennart (1942-); Uppbörd, utarmning, utveckling - det samiska fångstsamhällets övergång till rennomadism i Lule lappmark, Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, Lund, 1982, ISBN 91-85118-68-0, LIBRIS-id 7745670
• Marklund, Bertil, (1948-), Skogssamiska studier, Umeå 1999, ISBN 91-88466-21-3
• Pirak, Anta; En nomad och hans liv - upptecknat och översatt från lapskan av Harald Grundström med förord av Karl Bernhard Wiklund, Uppsala, 1933, serie Skrifter utgivna av Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala nr 28:3 (Pirak är en samisk representant för den lulesamiska gruppen samer)
• Ruong, Israel (1903-1986); Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden, Stockholm, 1945, LIBRIS-id 1708418