Från Rilpedia

Petition (latin petitio), begäran, framställning

till myndighet från samhällsmedlemmar, som ej annars på grund av sin ställning har rätt till initiativ i politiska och administrativa frågor.

Petition bör skiljas från sådana meningsyttringar, som uttrycker endast en viss sinnesstämning, av förhoppning, önskan eller farhåga eller av tacksamhet, erkännande eller ogillande med avseende på förestående eller vidtagna allmänna åtgärder, och vilka framställningar taga form av antingen resolution, som stannar vid själva uttalandet av en viss åsikt, eller adress, varigenom det, som uttalats, skriftligen meddelas den, som av meningsyttringen berörs.

Petition bör vidare skiljas från besvär såsom judiciellt eller administrativt rättsmedel, och ansökan som avser anhängiggörande hos viss myndighet av ett förvaltningsärende, vilket beror av myndighetens åtgärd och omedelbart rör sökanden eller den, för vilken densamma för talan.

Petition kan avse vilket samhällsviktigt intresse som helst, vars främjande ligger inom den myndighets verksamhetsområde, till vilken man vänt sig, och av statsklokheten påkallas, utan att dess främjande omedelbart rör den, som framställt begäran.

Petitionsrätten förutsätter, när den finnes, liksom ansökningsrätten, alltid myndighets skyldighet att taga kännedom om gjorda hemställningar och pröva, om däråt bör lämnas uppmärksamhet. Villkoren för att en petition skall komma under prövning är i detta fall desamma som vid ansökning, nämligen att den av behörig person i behörig form och i behörig ordning avlämnas, ävensom att den är av sådan beskaffenhet och avser sådan åtgärd, att den hör under myndighetens prövning.

Petitionsrätt är emellertid ingalunda alltid stadgad eller uttryckligen i lag erkänd: så till exempel ej i svensk rätt. Men, så vida ej uttryckligt förbud givits, finns alltid i det moderna samhället en petitionsfrihet, vilken skiljer sig från petitionsrätten endast därigenom, att den inte förutsätter skyldighet hos myndigheten att ta upp petitionen till prövning.

Engelska statsskickets historia visar dock petitionsrättens stora betydelse för samhällsutvecklingen, och i "Bill of rights" 1689 blev denna rätt uttryckligen tillerkänd varje medborgare. Den ingick i de rättigheter, som av franska revolutionen proklamerades.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).