Från Rilpedia

Pat LaFontaine, född den 22 februari 1965 i St. Louis, USA, är en före detta professionell ishockeyspelare.

LaFontaine debuterade i NHL med New York Islanders 1984, efter att ha spelat i vinter-OS för USA. Han utmärkte sig omedelbart med att göra 19 poäng på 15 matcher. I slutspelet förlorade Islanders Stanley Cup-finalen mot Edmonton Oilers. LaFontaine gjorde Islanders två mål i den femte och sista matchen (förlust 5-2).

LaFontaine etablerade sig de följande säsongerna som en giftig målskytt och stjärna i ett Islanders på nedgång. Efter att ha uteblivit från ett träningsläger blev han dock 1991 bortbytt till Buffalo Sabres, mot bland andra en ung Pierre Turgeon. I Sabres fortsatte han att vara en av ligans bästa målskyttar, men skador gjorde att han missade många matcher.

Efter 67 matcher (62 poäng) för New York Rangers säsongen 1997-98 slutade han som spelare.

LaFontaine gjorde sex raka 40-målssäsonger, varav två 50-målssäsonger, åren 1987-93. Han gjorde dessutom precis 40 mål säsongen 1995-96. LaFontaines poängmässigt bästa säsong var 1992-93, då han gjorde 53 mål och 95 assist. Han vann aldrig Stanley Cup, men fick 1995 ta emot Bill Masterton Memorial Trophy för sportmansskap och hängivenhet till ishockeyn.