Från Rilpedia

För andra betydelser, se Parameter (olika betydelser).

En parameter är en storhet som betraktas som konstant i en viss situation men som kan anta andra värden i andra situationer. Parametrar används i matematiska formler, i parametriserade konstruktionsbeskrivningar, i inställbara apparater med mera. Ofta kan man välja lämpliga värden på parametrarna och anpassar därmed formeln, beskrivningen, apparaten … för en viss användning.

Om en storhet ska klassas som parameter eller variabel beror ofta av sammanhanget.

Exempel

y = kx + m är räta linjens ekvation där x är variabel, y är funktionsvärde medan k och m är parametrar. För att få en rät linje i xy-planet, måste man först välja och fixera värden för parametrarna. Om de varierade medan man räknar ut olika punkter på linjen, skulle linjen inte bli rät. Den skulle inte ens bli likadan från gång till gång. Vitsen med att införa parametrar är att generalisera ekvationen så att den kan användas i många olika sammanhang.

Designen av en byxa kan beskrivas parametriskt. Med midjemått och benlängd som parametrar kan samma design ge olika mått på tygbitarna som ska sys ihop till byxor. Det är naturligtvis viktigt att skräddaren verkligen håller parametrarna konstanta under tillverkandet av en byxa.

En vinylspelare kan ställas in på 33 eller 45 varv/min. Vid traditionell användning är varvtalet en parameter som man fixerar före användning. Men dagens hiphop-grupper hanterar vinylspelaren på ett helt annat sätt. Vid scratching dras skivan fram och tillbaka för hand. Om det över huvud taget är meningsfullt att tala om varvtal, så är detta i högsta grad variabelt under användningen och alltså inte längre en parameter.

Parameter och variabel

Parameter likställs ibland med variabel, ibland med konstant, och ibland beskrivs den som något mitt emellan. Det har utbildats lite olika praxis inom olika ämnesområden. Dessutom kan en och samma parameter ibland uppfattas som konstant eller variabel beroende på betraktarens utgångspunkt.

Några olika definitioner av ordet parameter:

• En storhet som betraktas som konstant, men som i olika sammanhang kan anta olika värden.
• En godtycklig, konstant storhet som förekommer i ett matematiskt uttryck.
• En konstant vars värde är okänt för oss.
• En konstant vars värde vi själva kan välja.
• En konstant som karakteriserar en modell.
• En variabel vars värde förutsätts konstant under en betraktelse.
• Varje variabel och konstant i ett matematiskt uttryck.
• En platshållare för ett värde.
• En typdeklaration för det värde som ska skickas till en funktion i ett datorprogram.
• Parametrar anger förhållanden som bestämmer egenskaperna i ett fysikaliskt system.

Det är ovanligt att begreppet parameter används för naturkonstanter som pi, elektronens vilomassa eller liknande. Inom matematiken har man dock sällan anledning att skilja på orsaker till att en storhet är konstant. Där kan naturkonstanter behandlas på exakt samma sätt som storheter som man själv väljer att hålla konstant under en analys. Med skrivsättet f(x)=... deklarerar man att endast x är att betrakta som variabel i ett uttryck. Övriga namngivna storheter ska då anses konstanta och kallas parametrar.

Inom datorvetenskapen används ofta parameter synonymt med variabel. Man talar om funktioners inparametrar och utparametrar, vilket kan ses som synonymer till matematikens oberoende och beroende variabler. I en funktionsprocedur representeras de variabla storheterna av formella parametrar. Konstanter i datorprogram är värden som anges explicit i koden eller namngivna konstanter som får fasta värden vid kompileringen.

Inom modellering kan en storhets karaktär av konstant eller variabel skifta när man byter abstraktionsnivå. Ofta arbetar man tankemässigt inom två närliggande abstraktionsnivåer samtidigt. Två personer som resonerar utifrån olika abstraktionsnivå utan att inse det kan därför lätt bli oense om en storhet bör anses vara variabel eller konstant.

Antag att vi vill representera Sara i ett IT-system. Vi kan lagra hennes namn, födelsedatum och geografiska position tillsammans, och har då modellerat henne som ett objekt med tre beskrivande storheter. Hennes födelsedatum är konstant medan positionen är variabel.

På abstraktionsnivån ovanför den konkreta personen Sara modellerar vi begreppet person i allmänhet genom att skapa en personklass. På denna nivå blir födelsedatum variabelt i den meningen att olika personer kan ha olika födelsedatum. Dock är det meningslöst att ange ett värde för födelsedatum på klassnivå som ju inte representerar en bestämd person. Analogt representerar y(x)=5x+7 en bestämd rät linje, medan y(x)=kx+m beskriver en hel klass räta linjer.