Från Rilpedia

Oghuzerna är en av de historiska huvudgrenarna av turkfolken. De är förfäder till dagens sydvästliga turkfolk, bland vilka står att finna azerer, turkar, gagauzer, turkmener, qashqaier och khorasanturkar med flera, sammanlagt cirka 90 miljoner människor i Västasien och Östeuropa, talandes sydvästturkiska (alternativt oghuziska) språk.

Oghuzerna har sitt ursprung i federationer av turkiska stammar i 600-talets Centralasien. De tidigaste källorna hänvisar till "de sex oghuzerna", en sammanslutning mellan sex stammar; dessa ökade sedan i antal till att bli åtta (Sekiz oghuz, "åtta oghuzer"; oghuz kommer av ok, som betyder "pil" eller "stam") och sedan nio (Tokuz oghuz, "nio oghuzer"), bland vilka uigurerna dominerade (de senare räknas dock inte i modern tid som ett oghuziskt turkfolk).

I folkvandringar från 800-talet till 1100-talet spreds oghuzerna. En del begav sig västerut till de sydryska stäpperna; andra tog sig söderut via Transoxanien till Persien och Främre Asien där den oghuziska seldjukdynastin på 1000-talet grundade ett rike. Dessa konverterade från den tidigare traditionella turkiska schamanismen till islam.

Moderna folk som talar oghuziska turkspråk är huvudsakligen Turkar, azeri och turkmener.