Från Rilpedia

Nukleosomer är de minsta repeterande beståndsdelen i kromatin (som bygger upp kromosomerna) hos eukaryoter, ^[1] med undantag av mogen sädesvätska. ^[2] Nukleosomerna spelar också en viktig roll i att styrningen av genuttryck.

Nukleosomerna är uppbyggda av ca 146 baspar långt DNA uppvindat runt nukleosomkärnan som består av fyra par (8 st) histonproteiner. Nukleosomerna sägs likna "pärlor på ett band av DNA" när man tittar på dem genom ett elektronmikroskop. Histonerna H2A, H2B, H3 and H4 utgör kärnan av nukleosomen, och omkring dessa är DNAt uppvindat, medan histonen H1 sitter i den position där histon-bundet DNA övergår till s.k. "länk-DNA" (d.v.s. DNA som länkar ihop en nukleosom med en annan). Histonernas N-terminala svansar sticker ut från nukleosomstrukturen och är därmed kemiskt tillgängliga för omgivningen. Enzymer kan acetylera, methylera eller fosforylera dessa svansar och därmed ändra egenskaperna hos kromatinet. Exempel på sådana enzymer är Acetyl-CoA och Histonacetyltransferas.Det är den acetylerade formen som är mest transkriptionellt aktiv. Denna form kallas eukromatin. Den methylerade nukleosomen kan binda till proteiner (HPI) som medierar övergång till den kondenserade, icke aktiva formen; heterokromatin.Syntes av nya histoner sker samtidigt med DNA replikationen.

Hypotesen om nukleosomer, som framlades av Don och Ada Olins^[3] samt Roger Kornberg^[4][5] 1974, blev ett paradigmskifte för förståelsen av eukaryotiskt genuttryck.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nucleosome

1. ↑ Alberts, B., et al. Molecular Biology of the Cell, Fourth Ed., 2002, p. 207
2. ↑ Clark, H.J. Nuclear and chromatin composition of mammalian gametes and early embryos. Biochem Cell Biol. 1992 Oct-Nov;70(10-11):856-66, PMID 1297351
3. ↑ Olins AL och Olins DE, "Spheroid Chromatin Units (nu Bodies)", Science (1974); 183: 330 - 332
4. ↑ McDonald D, "Milestone 9, (1973-1974) The nucleosome hypothesis: An alternative string theory", Nature Milestones: Gene Expression. (2005) Dec 1; http://www.nature.com/milestones/geneexpression/milestones/articles/milegene09.html
5. ↑ Kornberg, RD, "Chromatin structure: a repeating unit of histones and DNA", Science. (1974); 184: 868–871