Norrköpings spårvägar
Från Rilpedia
Norrköpings spårvägar öppnades för trafik 1904 och består idag av två spårvägslinjer, linje 2 (röd) och linje 3 (grön). Från tidigt 1950-tal var spårvägen mer eller mindre konstant nedläggningshotad, något som ändrades först i mitten av 1990-talet.
| Norrköpings Spårvägar | ||
| Period | 1904- | |
| Framdrivning | Elektrisk | |
| Spårvidd | Normalspår 1435 mm | |
| Antal spår | Dubbelspår | |
| Fordonsfärg
Äldre |
Upptill | Gräddvit |
| Nedtill | Varmgul med blå detaljer | |
| Fordondsfärg
Nyare |
Huvud-
färg |
Orangegul |
| Upptill och nedtill | Vita band | |
| Överst och nederst | Mörkgröna breda band | |
Innehåll |
Historik
1902 ingick Norrköpings stad ett avtal med AEG om anläggande av ett elektricitetsverk och en spårväg till en kostnad av 1,2 miljoner kronor. Spårvägstrafiken inleddes den 10 mars 1904. AEG byggde systemet och de 12 spårvagnarna kom från ASEA. Av dessa 12 vagnar finns en vagn kvar som museivagn, "Gamla Ettan". Den ursprungliga linjen, 4 kilometer enkelspår, slingrade sig genom innerstaden, den utgick från vagnhallen vid nuvarande Östra Promenadens norra ände - Generalsgatan - Nygatan - Drottninggatan - Norra Promenaden - Kungsgatan till ändhållplatsen Väster Tull. Redan på hösten 1904 byggdes spåren vidare därifrån till Söder Tull. 1906 byggdes den så kallade Borgslinjen, sträckan från Väster Tull till Kneippbadens station. Samma år byggdes också ett provisoriskt spår till utställningsområdet på Sylten.[1]
När spårvägstrafiken började 1904 var grundavgiften tio öre för vuxna och fem öre för barn. Den som åkte mycket kunde köpa 11 poletter för en krona, ett månadskort för tolv kronor eller ett årskort för 120 kronor.[1]
Ända sedan början har spårvagnarna varit gula, en färg som även återfinns på flera byggnader i Norrköping och därför har kallats norrköpingsgult. När Östgötatrafiken i början av 1990-talet ville samordna färgerna på sin trafik genom att ge spårvagnarna en röd färg i bakdelen uppstod något av en folkstorm. Att man samtidigt bytte de grå detaljerna på tak och botten mot grönt reagerade dock ingen på.
Under 1913 och 1914 anlades dubbelspår. I mitten av 1920-talet var det premiär för två spårvagnslinjer, Ringlinjen linje 1 och linje 2. 1931 tillkom linje 3 med trafik till Eneby och linje 2 förlängdes till Folkets park. 1945 anlades spår för trafik från Söder tull till Klingsberg.
1957 var nästa utbyggnad klar, från Taborsbergsvägen till Smedstuguplan i Haga. Den kom att bli en del av linje 4 som gick via Drottninggatan till Klingsberg. På grund vagnsbrist lades den ner redan 1966, och spåren revs upp 1977.
1958 lades Ringlinjen ned och spåren på Kungsgatan revs upp. Samtidigt omlades linje 3 via Östra Promenaden i stället för Drottninggatan, som ersättning för den östra delen av Ringlinjen. I slutet av sjuttiotalet ändrades linjesträckningarna så att linje 3 gick på Drottninggatan och linje 2 via Östra Promenaden.
1967 köptes 25 vagnar av modell M67 in från ASEA. Flera av dessa vagnar renoverades under 1990-talet och gick i ordinarie trafik till 2008. Under 1975 och 1980 byggdes spår från Folkets Park vidare till det nyanlagda området Klockaretorpet. 1994 köptes flera spårvagnar som hade gått i trafik i Duisburg, M94, som därefter byggdes om med låggolvsmittdel och fick beteckningen M97. Man har också köpt in låggolvsvagnar, M98 och M06.
Utbyggnad
Pågående projekt
I Norrköping har det länge diskuterats att bygga ut spårvägen med en förlängning från de centrala delarna av staden till de södra stadsdelarna Hageby och Navestad. Kommunen hade 2004 avsatt 3 miljoner för projekteringsarbetet. Den 19 juni 2006 påbörjades byggandet av ett nytt spår från korsningen Albrektsvägen/Trozelligatan över Hagebygatan mot Ljurafältet. Sedan den 10 september 2006 har linje 2 sin ändhållplats vid Ljurafältet. Det har inneburit att Klingsberg har förlorat sin trafik till förmån för Ljura men enligt beslut skall Klingsbergsspåret få ligga kvar. En spårvägsbro har byggts över Söderleden vid Ljura inför en eventuell förlängning mot Hageby och Navestad.
Utbyggnaden till Ringdansen påbörjas i april 2009 och vara slutförd 2011.[2] Den nya sträckan utgår från Albrektsvägen vid Ljura, fortsätter utmed Ljuragatan, över den nybyggda bron över Söderleden och in i Porten-området på Hagebysidan. Linjen passerar Hageby centrum, och spårläggningen där förväntas kunna samordnas med den stora ombyggnaden av det köpcentrum som finns på platsen. Den resterande sträckan går linjen utmed Hagebygatan och Navestadgatan fram till Ringdansen och Kvarnberget ytterligare några hundra meter längre söder ut.
Utmed hela sträckan till Ringdansen planeras en bitvis rätt omfattande nybyggnation av bostäder och butiksområden. Med denna manöver hoppas kommunen dels öka attraktiveten för de områden spårvägen är tänkt att passera (några av dessa områden har länge brottats med dåligt rykte), dels utöka underlaget för spårvägslinjen. När utbyggnaden är i full drift beräknar kommunen kunna spara in fem bussar och istället ersätta dem med två spårvagnar. Detta blir möjligt eftersom spårvagnstrafiken till Ringdansen kan integreras med den befintliga trafiken i systemet.
Kommunen planerar att inviga den nya linjen klockan 13:00 den 14 augusti 2010.[källa behövs]
Framtida projekt
Det talas redan om livet efter utbyggnaden till Ringdansen. Det finns visioner om att återinföra spårvägen på Kungsgatan mellan Väster tull och Norr tull. Sträckan är knappt en kilometer lång och skulle skapa en värdefull tvärförbindelse mellan linjen mot Klockaretorpet och linjerna mot norr. Särskilt området kring Skvallertorget utvecklas i rask takt till en viktig del av Norrköpings innerstad som en följd av torgets läge mitt i det expanderade universitetsområdet och med en förhållandevis högt befolkningsunderlag. Om spårvägen återinförs i Kungsgatan skulle det kunna medföra att i stort sett all kollektivtrafik innanför promenaderna skulle kunna trafikeras med spårvagn. Spår i Kungsgatan skulle också medföra att spårvägssystemet ges möjlighet till en tredje körväg genom innerstaden (förutom Drottninggatan och Östra promenaden), vilket kan komma väl till pass vid evenemang kring Drottninggatan.
Det finns fler sträckor med spårvägsreservat inlagda i stadsplanen. Det gäller linjen till Ektorp/Vilbergen, som varit uppe för diskussion ända sedan 1960-talet. Denna utbyggnad tycks dock ligga långt in i framtiden, trots att mycket tyder på att denna linje, precis som linjen till Ringdansen, skulle medföra en del kostnadsbesparingar för kommunen. Linjen har ända från det att den började diskuteras varit tänkt att ansluta till befintliga linje 2 vid Broocmans plan för att sedan fortsätta västerut i Gamla Övägen ungefär till Kaffebacken. Där tar linjen av åt norr till Ektorp centrum, och fortsätter på egen banvall på en bro över Söderleden och vidare in i Vilbergen, förbi stadsdelens centrum, för att komma ut vid Vilbergsgatan ungefär mittemellan Pinnmogatan och Gråbergsgatan, och så avslutningsvis det sista hundratalet metrarna till Vrinnevisjukhuset.
Linjen till Ektorp/Vilbergen har aldrig konkretiserats på samma vis som linjen till Ringdansen, så det finns ett antal alternativa sträckningar som varit uppe för diskussion. En påtagligt kortare körväg än den ursprungligt föreslagna via Broocmans plan erbjuder en anslutning ungefär vid Humpgatan, förbi Idrottsparken till Ektorps centrum. Med denna lösning skulle man dels uppnå en bättre täckning av Ektorps tätbebyggda områden, dels få en snabb anslutning till innerstadens västra delar, med Skvallertorget som mittpunkt.
I linjens södra ände diskuterades länge en möjlig fortsättning till den planerade stadsdelen Karstorp. Banan skulle i så fall blivit avgrenad ungefär vid Vilbergsgatan med en sektion fortsättande till sjukhuset och den andra söderut till Karstorp. Planerna på det nya bostadsområdet verkar dock helt blivit skrinlagda, och därmed kan man anta att även spårvägsutbyggnaden dit faller.
Andra utbyggnadsplaner som förtjänar att omnämnas är en fortsättning av linjen till Ringdansen till Söderköping. En förlängning av linje 3 från Klockaretorpet eller SMHI till Himmelstalund har länge diskuterats, likaså möjligheten att ansluta linjen till södra stambanan i förlängningen av dessa båda tänkta sträckor. Det finns visioner om ett nytt bostadsområde utmed Motala ström vid Kneippen. Detta skulle försörjas med en förlängning av spårvägen från Vägträffen, eller SMHI.
En förlängning av linje 3 i dess norra ända genom Ingelsta till Åby har nämnts, men verkar inte ligga inom den närmaste framtiden. I kommunens planer ska den nya innerstadsstadsdelen Butängen kollektivtrafikförsörjas med en ny linje från den existerande sträckan i Drottninggatan, som på något vis ska ta sig över bangården och norrut in i den nya stadsdelen.
I regionens planer för duospårvägstrafik finns möjlighet att ansluta spårvägssystemet till järnvägen vid Bråvalla, Vidablick, centralstationen, Fiskeby och Eksund.
Om alla dessa utbyggnadsplaner skulle komma att förvekligas kan vi se ett betydligt större linjenät i Norrköpingsområdet än idag.
Innerstadssträckor: Norra promenaden, Drottninggatan (inkl. Butängen), Östra promenaden, Nygatan, Kungsgatan
Stadsdelslinjer: Klockaretorpet, Hageby/Ringdansen, Ektorp/Vilbergen, Haga/Vidablick, Haga/Eneby/Bråvalla
Förortslinjer: Ringdansen-Söderköping, Vidablick-Ingelsta/Jursla/Åby, Klockaretorpet-Eksund/Kimstad/Skärblacka, Bråvalla-Svärtinge/Finspång
Duospårvägslinjer: Åby/Kolmården/Nyköping, Åby/Simonstorp/Katrineholm, Kungsgatan/SMHI-Kimstad/Linköping
Särflyttning av spår
Norrköpings spårväg byggdes med relativt smalt avstånd mellan spårparen. Detta har senare ställt till problem eftersom man inte kunnat sambeställa vagnar eller lätt köpa begagnade vagnar från andra spårvägar. Med början under mitten av 1990-talet har man därför bit för bit flyttat spåren, ett arbete som dock inte ser ut att bli klart inom överskådlig tid (i Drottninggatan har en del av dubbelspåret i stället ersatts av slingerspår och vid Albrektsvägen av 30 meter enkelspår). Man har dock tillräckligt långa bitar för att numera kunna köra bredare spårvagnar, t ex de fem 2,4 meter breda Bombardier Flexity Classic-vagnar som köpts på en optionsbeställning av Frankfurt am Main (litt M06).
Huvudmän
Huvudman för spårvagnstrafiken i Norrköping är Östgötatrafiken. Vagnarna och infrastrukturen ägs av Norrköpings kommun. Trafikentreprenör är Veolia Transport (före detta Connex Sverige AB).
Linjer
Historiska linjer
Spårvägsnätet 1945
| Linje | Sträcka |
|---|---|
| 1 | Ringlinjen: Norr Tull - Centralstationen - Rådhuset - Östra Promenaden - Östra Station - Söder Tull - Väster Tull - Kungsgatorna - Norr Tull. |
| 2 | Klingsberg - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Marielund - Bråboplan |
| 3 | Fridvalla - Snippen - Marielund - Centralstationen - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Väster Tull - Vägträffen - Västra Station - Folkets Park |
Kortvarig linje 1957-1966
| Linje | Sträcka |
|---|---|
| 4 | Klingsberg - Smedstuguplan |
Nuvarande linjer
| Linje | Sträcka | Längd | Hållplatser |
|---|---|---|---|
| 1 | Museilinje som sommartid trafikeras av Svenska Spårvägssällskapet. I folkmun Gamla ettan. | ||
| 2 | Fridvalla - Eneby - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Östra Promenaden - Söder Tull - Ljura | 24 | |
| 3 | Vidablick - Sandbyhov - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Folkets Park - SMHI - Klockaretorpet | 26 | |
| Totalt | 42 | ||
Linje 2 är under vidare utbyggnad mot Ringdansen.
Se även
Referenser
Litteratur
Forsström, Willy, (2004), Gula Faran rullar vidare: Norrköpings Spårvägar 100 år, Stockholm: Trafiknostalgiska Förlaget.
Fotnoter
- ↑ 1,0 1,1 Jörn Svensson m.fl: Norrköpings historia. Norrköpings ekonomiska och sociala historia 1870-1914, Norrköpings stad, Norrköping 1972, sid. 67-70.
- ↑ http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/artikel.aspx?articleid=4333620
Externa länkar
- Norrköpings kommun - spårtrafik
- ÖstgötaTrafiken 1
- Lätta spår - Exemplet Norrköping
- Svenska Spårvagnar - En svensk sida om Svenska spårvagnar
- Spårvagnshistorik
- Veolia Transport - driver spårvägen
- Svenska Spårvägssällskapet Norrköping
- En guldgruva för eftervärlden Norrköpings Tidningars artikelserie Stolta stad 1997-05-10 (PDF)
- Gula faran – en pigg hundraåring Norrköpings Tidningars artikelserie Stolta stad 2004-03-06 (PDF)
