Väderstreck
Från Rilpedia
Ett väderstreck betecknar en riktning i horisontalplanet. Beroende på önskad noggrannhet delas horisonten in i 4, 8, 16, 32 eller 360 delar.
De fyra huvudsakliga väderstrecken är: norr, söder, öster och väster (nord, syd, öst eller ost, väst; eller, med gamla ackusativformer: nordan, sunnan, östan, västan). De två första anger riktningarna mot respektive från nordpolen och sydpolen. De två senare definieras som vinkelräta mot de två första; öster är riktningen 90 grader till höger om norr och väster är den 90 grader till vänster om norr.
När man önskar större precision vid angivning av riktning använder man förutom de fyra huvudväderstrecken, kardinalstrecken, också mellanriktningarna eller interkardinalstrecken nordost, sydost, sydväst och nordväst. Mellan de åtta nämnda väderstrecken finns väderstrecken nordnordost, ostnordost, ostsydost, sydsydost, sydsydväst, västsydväst, västnordväst och nordnordväst. Mellan de nämnda sexton väderstrecken finns ytterligare en indelning: nord till ost, nordost till nord, nordost till ost, ost till nordost, ost till sydost, sydost till ost, sydost till syd, syd till sydost, syd till sydväst, sydväst till syd, sydväst till väst, väst till sydväst, väst till nordväst, nordväst till väst, nordväst till nord och nord till nordväst. Man har då 32 så kallade streck.
När ännu större precision behövs, till exempel vid precisionsnavigering, anger man vinkeln mätt från nordriktningen mot höger. Så är till exempel ost 90 grader, syd 180 grader och väst 270 grader. Norr kan anges antingen som 0 eller 360 grader.
De gamla latinska namnen på de fyra väderstrecken och dominerande vindarna är
- boréal, norrut, som avser nordanvinden, som hör till norra hemisfären
- oriental, österut, eller som hör till orienten
- austral, söderut, sydlig vind, som hör till södra hemisfären
- occidental, västerut, som hör till hesperiderna
De romanska språken har dock antagit de germanska språkens beteckningar. Detta skedde omkring 1600- till 1800-talet, och kan bero på att navigationstermer som "västnordväst" blir betydligt omständligare med latinska termer.
I svensk allmogekultur har vindarnas väderstreck getts olika innebörder och förknippades med olika egenskaper. Nordanvinden eller nordan är en kall och ofta olycksbådande vind. Från motsatt håll kommer sunnan, en mild, ljum eller varm vind som också anses ge tur, lycka och välbehag. Sunnanvinden nämns bland annat i visorna Sjösala vals och Flicka från Backafall av Gabriel Jönsson tonsatt av Gunnar Turesson. De två andra vindriktningarna kallas östan och västan. Västanvinden nämns i sången Hör hur västanvinden susar.
Även riktningen på gökens galande har betydelse i folktron: södergök är dödergök, norrgök är sorggök, östergök är tröstergök och västergök är bästergök. Östergök var även namnet på Bengt Wedholms restaurang i Stockholm.
Fiskargubbens klassiska regnmössa med brett brätte kallas sydväst.
Väderstrecken
| Klartext | Förkortning |
| Norr, nord | N |
| Nordost | NO |
| Nordväst | NV |
| Ost | O |
| Söder, syd | S |
| Sydost | SO |
| Sydväst | SV |
| Väster, väst | V |
| Öster, öst | Ö |
