Nordisk rätt
Från Rilpedia
Nordisk rätt, de skandinaviska folkens rätt, en huvudgren av den germanska rätten.
Den nordiska rätten företer väl den germanska rättens allmänna karaktär och har, då den i det stora hela endast i ringa mån rönt inverkan från främmande håll, stor betydelse för belysandet av det forngermanska rättslivet över huvud. Å andra sidan visar den, då den nordgermanska folkgrenen redan tidigt skilt sig från den sydgermanska och fortsatt sin utveckling under olika yttre livsvillkor, i flera avseenden ett eget skaplynne. Då åter den nordgermanska folkgrenen ger upphov åt tre särskilda folk, det svenska, det danska och det norska, så framträder med särdrag, vilka under tidens lopp bli skarpare utpräglade, också inom den nordiska rättsbildningen en svensk, en dansk och en norsk grupp. Härtill måste emellertid läggas ännu en grupp, nämligen den isländska. Fastän Island fått sin befolkning och därmed även grunddragen av sitt rättsväsen från Norge, ger dock de egendomliga förhållanden, under vilka den isländska rätten utvecklade sig, samt den politiska självständighet, som ön under århundraden bevarade, en egen prägel åt den isländska rättshistorien.
Se även
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
