Indiankrigen
Från Rilpedia
Indiankrigen är namnet som används av historiker i USA för att beskriva en serie konflikter mellan USA och urinvånarna (indianerna) i Nordamerika. Även om de allra första brittiska bosättarna i Amerika under 1610- och 1620-talen ofta var fredliga, så började kolonisterna så tidigt som under Pequotkriget 1637 välja sida i militära konflikter mellan olika indianska nationer, för att säkra sin egen trygghet och möjliggöra ytterligare expansion in i landet. Krigen, som sträckte sig från 1600-talet (Kung Philips krig, Kung Williams krig och Drottning Annes krig, i slutet av 1600-talet) till massakern vid Wounded Knee och "stängandet" av den amerikanska gränsen 1890, resulterade vanligtvis i att mer land öppnades för kolonisatörerna, att indianerna sakta erövrades, assimilerades eller tvångsförflyttades till indianreservat.
Kända hövdingar som förde krig mot USA under 1800-talet är Sitting Bull, Crazy Horse och Röda molnet. De förra var ledare under det krig där USA tilldelades sitt största nederlag i ett enskilt slag, Slaget vid Little Bighorn där general Custer besegrads och hans trupper förintades. Röda molnet var den ende som lyckades vinna ett krig och få USA att acceptera fred på de villkor som indianerna ställde upp. Denna seger vars fredsavtal undertecknades 1868 var dock högst tillfällig och berodde till stor del på svårigheter att transportera soldater och förnödenheter i tillräcklig skala. Detta problem undanröjdes i och med järnvägens tillkomst.
En hel del statistik har tagits fram angående förstörelsen som dessa krig förde med sig, både för kolonisatörerna och indianerna. De mest pålitliga uppgifterna är hämtade från redogörelser för strikt militära företag, som den forskning Gregory Michno utfört, vilken visar på 21 586 döda, skadade och tillfångatagna civila och soldater, endast under perioden 1850-1890.[1] Andra siffror hämtas från andra orelaterade statliga uppgifter, som av Russell Thornton, som beräknade att runt 45 000 indianer och 19 000 bosättare dödades. Denna senare, något grova uppskattning, inkluderar kvinnor och barn på båda sidor, eftersom nonkombattanter ofta dödades i massakrer vid fronten. [2] Andra författare har kommit med så olika siffror som 5 000 och 500 000 döda.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- Där angavs följande källor:
- ”Named Campaigns — Indian Wars”. United States Army Center for Military History. http://www.army.mil/cmh-pg/reference/iwcmp.htm. Läst December 13 2005.
- Raphael, Ray. A People's History of the American Revolution: How Common People Shaped the Fight for Independence. New York: The New Press, 2001. ISBN 0-06-000440-1.
- Remini, Robert V. Andrew Jackson and his Indian Wars. New York: Viking, 2001. ISBN 0-670-91025-2.
- Richter, Daniel K. Facing East from Indian Country: A Native History of Early America. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press, 2001. ISBN 0-674-00638-0.
- Thornton, Russell. American Indian Holocaust and Survival: A Population History Since 1492. Oklahoma City: University of Oklahoma Press, 1987. ISBN 0-8061-2220-X.
- Utley, Robert M., and Wilcomb E. Washburn. 'Indian Wars. Boston: Houghton Mifflin, 1977, revised 1987. ISBN 0-8281-0202-3.
- Yenne, Bill. Indian Wars: The Campaign for the American West. Yardley, PA: Westholme, 2005. ISBN 1-59416-016-3.
.jpg){kind=small}
