Neurosedyn
Från Rilpedia
Neurosedyn, varumärke för talidomid, eller thalidomide lanserades omkring 1960 som ett säkert och effektivt sömnmedel. Medlet visade sig dock ge svåra fostermissbildningar om det gavs till gravida under de tre första havandeskapsmånaderna - ofta innan kvinnorna själva vet om de är gravida.
Läkemedlet utvecklades av det tyska företaget Grünenthal och marknadsfördes av AB Astra på den svenska marknaden.
Den 1 januari 1962 drog Astra in läkemedlet. Långa skadeståndsprocesser följde, som resulterade i en uppgörelse där läkemedelsföretaget erkände sin skuld och betalade skadestånd till de drabbade. Många riktade dock kritik mot att skadeståndsbeloppen var för låga. Neurosedynkatastrofen fick stor betydelse genom att den ledde till en förstärkt biverknings- och läkemedelskontroll.
Bara den ena stereoisomeren av Talidomid är fosterskadande. Det hade dock inte hjälpt även om man bara intog den stereoisomeren som inte gav skador eftersom den i den mänskliga kroppen omvandlas tillbaka till båda isomererna.
De skadliga verkningarna upptäcktes först i Tyskland under 1961 (försäljningen stoppades 24 november 1961) och information om dem spreds sedan till Sverige sent under 1961. Många andra länder godkände inte medlet på grund av tveksamheter kring de testresultat som fanns tillgängliga, däribland USA och Frankrike.
Thalidomide började användas redan 1965 igen i Israel, där man av en slump upptäckt att substansen kunde användas mot lepra (spetälska) med väldigt god effekt. Kroniskt sjuka patienter kunde återgå till att leva normala liv, och produktionen återupptogs, denna gång i Brasilien.
Man vet inte varför thalidomide har så god effekt på leprapatienter eftersom substansen är instabil och omvandlas till en mängd andra ämnen i kroppen, men det verkar som om immunförsvaret förstärks. Läkemedlet används idag även mot myelom i viss utsträckning med lovande resultat, men användningen är hårt reglerad på grund av risken för fosterskador.
