Från Rilpedia

Nasir, hebr. nazir, från verbet nazar (avsöndra, avskilja). I fjärde Moseboken talas det om "Herrens nasir", vilken inte får dricka alkohol, äta druvor, klippa håret (om inte någon plötsligt dör i nasirens närhet, ty då ska nasiren på sjunde dagen klippa håret), vara oren m.m. Den som blev nasir avlade ett speciellt löfte. I Apostlagärningarna står det om Paulus att denne "låtit klippa av håret, eftersom han hade avlagt ett löfte", vilket av vissa tolkats som att Paulus var nasir. Det finns även en teori om att ordet nasaré skulle betyda nasir.