Nödmynt
Från Rilpedia
Georg Heinrich Görtz var kungens rådgivare och fick i uppdrag att förbättra den svenska ekonomin, för Karl XII behövde 40 miljoner daler silvermynt till sin nya armé (den tredje) för att kriga mot Norge. Görtz kunde inte beskatta folket mer, utan drog in alla koppar- och silvermynt, och gav istället ut metallmynt med mindre värde, nödmynten. Nödmyntet var ett slags metallisk statsobligation, som senare skulle inlösas med gott mynt. I verkligheten inlöstes de tre första mynten med nya nödmynt, men inte de följande sju.
Mellan åren 1715 till 1719 gavs nödmynten ut och var av koppar. Varje mynt skulle motsvara värdet på 1 daler silvermynt. Det var tänkt att varje ny typ av nödmynt, skulle inlösas av staten och ett nytt skulle gälla som betalningsmedel. Nu blev det inte så, utan det cirkulerade flera olika nödmynt samtidigt.
Myntämnena tillverkades i Avesta, präglades i Stockholm och hade varken kungens namn eller Sverige inpräglat. Istället fick de en bild och namn som Flink och Färdig, Jupiter mm. De vägde bara ca 6 gram och blev därför ett kreditmynt, då värdet på myntet inte motsvarade metallvärdet, för då skulle det vägt 756 gram!
Staten fick nu in ädelmetaller och kunde omvandla dem till pengar utomlands. Görtz hade räknat ut att det skulle gå att göra ca 2 miljoner nödmynt, för att det insamlade metallvärdet skulle finnas kvar som säkerhet, så att lånegarantier och anseendet till den svenska staten uppehölls.
Görtz åkte utomlands, för att handla krigsmateriel och då präglades på kungens order fler nödmynt. Runt 1718 började nödmynten sjunka i värde, då värdet på de utgivna mynten nu motsvarade över 20 miljoner daler silvermynt.
Över 42 miljoner mynt hade tillverkats och ca 25 miljoner av dem, var fortfarande i omlopp vid Karl XII:s död. Hela systemet föll ihop och Görtz fick skulden och dömdes till döden och avrättades 19 februari 1719. Det är inte belagt att Görtz var upphovsman till nödmynten, men som kungens rådgivare och ansvarig när de infördes, så fick han skulden för den ekonomiska katastrof som följde.
Mynten insamlades 1 juni 1719, och varje ägare fick veckan därpå tillbaka dem. De var då värda 2 öre istället för 32 öre. Dessutom fick ägaren en skriftlig försäkran (försäkringssedel) att staten, när möjlighet fanns, skulle betala 14 öre per daler. Resterande 16 öre indrogs till kronan. Ca 19 miljoner mynt inlöstes på detta sätt. År 1724 nedsattes de utelöpande nödmynten till 1 öre kopparmynt (1/6 av värdet). Försäkringssedlarna inlöstes, en del så sent som på 1760-talet.
| Utgivning | Namn | Antal präglade |
|---|---|---|
| 19 augusti 1715 | Kronan | 2.189.000 |
| 12 oktober 1716 | Publica Fide | 3.808.600 |
| 8 april 1717 | Wett och Wapen | 9.059.000 |
| 6 januari 1718 | Flink och Färdig | 7.368.000 |
| 23 juni 1718 | Jupiter | 3.000.000 |
| 23 juni 1718 | Saturnus | 3.000.000 |
| 23 juni 1718 | Phoebus | 3.000.000 |
| 23 juni 1718 | Mars | 3.000.000 |
| 23 juni 1718 | Mercurius | 6.000.000 |
| 10 februari 1719 | Hoppet | 1.500.000 |
