Från Rilpedia

Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

Musik på esperanto finns det mycket av, både i original och översatt från andra språk. Ett av de viktigaste musikförlagen för esperantisk musik är idag Vinilkosmo.

Esperantisk originalmusik

Flera band med svenska deltagare har givit internationella konserter. Den ursprungligen svensk-danska gruppen Amplifiki som bildades 1982 hade 1986 fått ytterligare musiker från Västtyskland och sångerskor från Frankrike. De gav ut eller medverkade i sju album mellan 1986 och 1996. Stockholmsgruppen Persone som spelade "gitarrpop" och bland annat uppträdde inför 6.000 åhörare vid esperantos hundraårsjubileum på världskongressen i Warszawa 1987, har givit ut fem låtsamlingar på band eller skiva. En av gruppens mest kända schlagrar är den melankolisk-ironiska sången Sola ("Ensam"). Stockholmaren Bertil Wennergren, numera Bertilo, ledamot i Akademio de Esperanto och bosatt i Korea, var med i både Persone och Amplifiki. Namnet Persone är en ordlek; som uppslagsord betyder det "personligen", som sammansatt ord (per'son'e) betyder det "med hjälp av ljud". Även Amplifiki är ett slags ordlek: ej esperantotalande västeuropéer kan tro att namnet har någonting att göra med ljudförstärkning, men sammansättningen am'pli'fiki betyder ordagrant "kärlek-mer-knulla".

På 1990-talet bosatte sig esperantiska visartister med ryska och kazakiska rötter i Sverige. Makarna Berce har en rik esperantisk, rysk och även fransk repertoar. Paret Ĵomart kaj Nataŝa uppträder ofta med egna kompositioner på världskongresser och andra esperantoevenemang.

Gruppen La Perdita Generacio, "Den förlorade generationen", som bildats på 2000-talet, har en varierande sammansättning på mellan tre och tolv personer, med kärnan i Härnösand. En annan nutida nordisk musikgrupp är Esperanto Desperado från Köpenhamn, som spelar dragspelsrock, ska (en föregångare till calypso) med mera och vars ledare Kim Henriksen var med i Amplifiki. Brasilien är numera det musikaliskt kanske mest produktiva esperantolandet. Ett av de viktigaste musikförlagen på esperanto idag är Vinilkosmo.

Med början 1986 i Uppsala har Kultura Esperanto-Festivalo (KEF) hållits i nordiska länder ungefär vart tredje år.

Översatta sånger

Översättningar av populära sånger till esperanto förekommer i stor mängd från många språk. Den första svenska visboken på esperanto, med 16 folkvisor och 14 sånger med kända författare, gavs ut i Sala år 1908. Sveda poemaro (1954) innehåller 74 kända svenska dikter översatta av Magda Carlsson, varav många blivit omtyckta sånger på svenska och följaktligen sjunges även på esperanto. Andra flitiga översättare mellan och efter världskrigen var Ernfrid Malmgren (länge ordförande för Svenska Esperanto-Förbundet) och Sven Alexandersson (Salex). Bland mest översatta svenska 1900-talspoeter återfinns Evert Taube, Dan Andersson, Edit Södergran, Nils Ferlin och Allan Edwall.

För närvarande pågår ett försök att samla in alla översättningar av sånger från nordiska länder till esperanto i projektet Norda Kantaro. I skrivande stund (2008) ligger antalet insamlade sånger mellan 600 och 1.000, men antalet översättningar är större. Enstaka sånger, såsom "Uti vår hage", Julia Nybergs "Vårvindar friska", Karl-Erik Forsslunds "Svarte Rudolf" och Tove Janssons "Höstvisa", har översatts tre gånger av olika personer.

Det är anmärkningsvärt hur ofta en översättning till esperanto nästan ordagrant följer texten på originalspråket och ändå lyckas fånga både rytmen och rimföljden, så att det blir god poesi. Detta torde bero på esperantos oerhörda smidighet och formbarhet, där man lättvindigt kan kasta om ordföljder och "knåpa med" grammatiska uttryck för att nå avsedd verkan. Här är ett exempel, en folkvisa från Västerdalarna med täta rim, i översättning av Martin Strid:

Svensk text	Översättning till esperanto	Ordagrant åter till svenska
Allt vad vi på jorden äge	Ĉio kion ni posedas	Allt vad vi äger
det är blott förgänglighet	estas nura efemer'	är blott förgänglighet
Allt vad vi här älskat pläge	Ĉio kion amo pledas	Allt som kärlek vädjar
det är blott fåfänglighet	estas vana sur la ter'	är fåfängt på jorden
Som en ström vår tid förrinner	Ronĝa kuro, tempo pasas	Ett gnagande lopp, tid går
som en dröm vårt liv försvinner	Sonĝa nur, nin vivo lasas	Drömligt blott, oss liv lämnar
men på denna vansklighet	sed post tiu ĉi kavern'	men efter denna håla
följer själens evighet.	sekvos por anim' etern'	kommer att följa för själ evighet.

Översättningens trohet mot originalet ser man om man jämför originaltexten med den ordagranna återöversättningen.