Från Rilpedia

Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan.

Det finns tre arter av kunskap: sinneskunskap, tankekunskap och motorisk kunskap. Den filosofiska kunskapsteorin och Immanuel Kants Förståndsteori omfattar bara sinnes- och tankekunskap. Den motoriska kunskapen har fått vetenskaplig uppmärksamhet i samband med språkutveckling hos barn. I arbetslivet har den länge varit empiriskt verksam utan att vara vetenskapligt förklarad. I kunskapsvetenskapen, vars studieobjekt är moget yrkeskunnande i arbetslivet, beskrivs den första gången i Holm 1995 under rubriken "Maskinskrivningsfärdighet uttryckt i individstyrda kunskapstermer". Idag finner man beskrivningar över den motoriska kunskapen både i kognitiv neourvetenskap och i filosofisk kognitionsvetenskap.

Den motoriska kunskapens väsen utgör en egen kategori inom kunskapsvetenskapen på grund av kunskapsalstringens annorlunda uppbyggnad. Istället för att utvidgas tack vare att Förståndet stiger över tanketrösklar, utvecklas motorikens kunskap genom att tanken utbildas till reflex. Den motoriska kunskapen har tre stadier: från tanke till educerad reflex och till mogen educerad reflex. Educerade reflexer får inte sammanblandas med instinktiva reflexer, som att blinka.

Den kognitiva neurovetenskapen, som metodutvecklar funktionell avbildning av hjärnan, har en svagt utvecklad förklaringsmodell. Den bärs fram på vågen av dess starka kunskap om neurologiska och tekniska landvinningar. Man säger att hjärnan förändras som en effekt av att man använder den. Motoriska färdigheter nås ofta genom många repetitioner. Processautomatisering är därför ett centralt tema. Man behöver ofta kontinuerlig träning men kan efter uppehåll relativt snabbt träna upp prestationsförmågan igen. Kognitionsvetenskapen och dess förklaringsmodell räcker inte heller till. Man säger att expertspelare i dataprogrammet Tetris vänder objekten snabbare med hjälp av tangentbordet än vad de kan vända det tänkta objektet i sina hjärnor. Man säger att det är ett exempel på "interaktivt tänkande" och att människor som "manipulerar representationen i huvudet" inte använder samma "kognitiva system", som människor som "interagerar direkt med det representerade objektet". (se respektive vetenskapssajter red.anm.)

Kunskapsvetenskapen har som främsta mål att tillhandahålla och fånga kunskapens väsen genom utsagor gjorda av de vuxna, myndiga människor som besitter tanke- sinnes- och motorisk kunskap. För den motoriska kunskapens särskilda väsen handlar det i första hand om att i dialog med dem som upparbetat en mogen motorisk kunskap (flygkapten, pianovirtuos) fånga utsagorna och lägga dem till underlag för analys, förklaring och tolkning av motorikens väsen. Det handlar om arbetsrelation till ett redskap. Objekten som faller ned över skärmen och ned mot mönstret i botten på skärmen är av samma art, sett ur den motoriska kunskapens väsen, som när orden överförs från förlagan till ett nytt papper (renskrivning av ett manus) med hjälp av datatangenbordet. Eller som när pianisten ser noterna på pappret och låter fingrarna dansa över pianoklaviaturen. Det handlar inte om skillnader i representation av ting och inte om "interanktivt tänkande" utan om hur människan educerar (=utbildar) sitt "tänkande" och gör det till en "educerad reflex" där tanken blir fri att göra annat. Tänka på musikinterpretationen exempelvis.

Men när ny teknik byggs in i, exempelvis ett flygplan, ändras redskapet, vilket kan bli förödande för en mogen educerad reflex i arbete. Exemplet med JAS-planets haveri inför TV-kameror är ett sådant exempel. Vetenskapliga undersökningar om motorisk kunskap behöver söka svar på frågor av typen: "Hur nära eller hur skild måste en ny teknik ligga den gamla tekniken för att en mogen educerad reflex ska gå att använda?"