Från Rilpedia

Den här artikeln anses vara otydlig eller onödigt fackspråklig. Hjälp gärna till att förtydliga artikeln och göra den mer lättläst. Motivering: juridisk telegramprosa Se eventuellt diskussionssidan för mer information.

Motförhör, eller korsförhör som det ibland slarvigt kallas, är ett juridiskt begrepp som avser det förhör av vittne (eller part) som följer efter det att vittnet inledningsvis givits möjlighet att avge en såvitt möjligt sammanhängande redogörelse för den relevanta händelsen och sedan den part som håller huvudförhöret ställt eventuella kompletterande frågor. Hållandet av motförhör kan sägas utgöra en kontroll av om vittnets utsaga under åberopande parts huvudförhör stämmer överens med verkligheten. Till skillnad från vad som gäller vid huvudförhöret får här ställas s.k. ledande frågor, dvs. frågor som kan föranleda vittnet att svara på visst sätt.

Som huvudregel hålles motförhöret av icke åberopande part, dvs. den part som inte åberopat vittnet i bevishänseende. Det finns dock vissa undantag från denna regel. Rätten, vanligen genom dess ordförande, håller lämpligen motförhöret i de situationer den part som normalt skulle göra detta inte är närvarande eller saknar ombud och inte själv har förmåga att hålla ett förhör.

För situationen att rätten låtit motparten, icke åberopande part, ta över huvudförhöret, dvs. det förhör som föregår motförhöret, hålles motförhöret istället av den part som åberopat vittnet. ^[1]

---

1. ↑ 36 kap. 17 § och 37 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
   Proposition 1986/87:89 - Om ett reformerat tingsrättsförfarande, s. 175 f.
   Ekelöf m.fl., Rättegång V, 7:e uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm 1998, s. 77-101