Mohammad Ali Rajai
Från Rilpedia
Mohammad Ali Rajai (persiska: محمد علی رجائی), född 30 augusti 1934 i Ghazvin i Iran, död 30 augusti 1981 i Teheran, var Irans andre president, efter att varit premiärminister åt Irans första president Abolhassan Banisadr. Han var president i 14 dagar innan han mördades.
Rajai var först verksam inom flygvapnet, där han deltog i en underjordisk grupp som strävade efter att störta shahen av Iran. Av den anledningen satt han i fängelse flera gånger. Han deltog i revolutionen 1979, och utsågs till utbildningsminister. Därefter steg han snabbt i graderna, och blev premiärminister i augusti 1980, under president Abolhassan Banisadr. Rajai representerade Islamiska republikanska partiet, som hade en majoritet av platserna i parlamentet.
Islamiska republikanska partiet var motståndare till utnämningen av Banisadr som president, och när Rajai utnämndes till premiärminister hamnade han snart i konflikt med Banisadr, som vägrade att godkänna de ministrar som hade utsetts av Rajai [1]. Ayatollah Ruhollah Khomeini försökte till en början medla mellan Rajai och Banisadr, men i maj 1981 riktade Khomeini skarp kritik mot Banisadr, och den 21 juni 1981 röstade Irans parlament för att avsätta presidenten.[2] Drygt trettio personer avrättades de följande dagarna för uppvigling. Vidare dödades Irans näst mäktigaste man, ayatollah Mohammad Beheshti, jämte 72 politiker i ett bombattentat den 28 juni vid det statsbärande partiets högkvarter. Rajai utsågs den 9 juli till presidentkandidat för Islamiska republikanska partiet, och valdes till president den 24 juli. På valdagen dödades flera personer, och drygt 60 personer i oppositionen arresterades. Till premiärminister utsåg Rajai Mohammed Javad Bahonar. Under augusti avrättades omkring 700 personer, de flesta anklagade för att vara kontrarevolutionärer.
Rajais styre ledde till massiva protester. Den 11 augusti ockuperades Irans ambassad i Oslo av drygt 20 iranier som studerade i Sverige, vilka uppgav sig tillhöra den islamiska socialistgruppen Folkets mujahedin.[källa behövs] Efter att de tillåtits att hålla en presskonferens om den alarmerande situationen i deras hemland under Rajai lämnade de ambassaden, och blev utvisade till Sverige. Den 24 augusti ockuperade iranier den iranska ambassaden i Stockholm, och höll ambassadören och ett par andra som gisslan. När polisen stormade byggnaden gav de upp. Även ambassaderna i Nederländerna och Belgien ockuperades (25 augusti). Frankrike, som givit Banisadr politisk asyl, vägrade utelämna en grupp kapare ur den iranska armén till Iran samma månad.
Den 30 augusti utsattes premiärministerns kansli för ett bombdåd. Attentatet dödade Rajai, premiärminister Bahonar, och sju andra personer. Statsåklagare Ali Ghodussi, som bar ansvaret för drygt 1000 avrättningar sedan Banisadr avsattes, dödades den 5 september samma år, i ett bombattentat mot hans kontor.
I Mohammad Ali Rajais ställe sattes ett presidentråd att styra landet, tills Ali Khamenei blev vald till efterträdare. Massavrättningarna fortsatte dock efter Rajais död.
Noter
Källor
- Anno 81, Stockholm 1982, s. 149-155, 196
