Miniatyrhäst
Från Rilpedia
| Miniatyrhäst, American Miniature | |
.jpg) På utställning med minityrhästar |
|
| Ursprung | England |
|---|---|
| Utbredning | Europa |
| Miljö | Medelvarmt jordbruksområde |
| Egenskaper | |
| Typ | Miniatyrhäst |
| Mankhöjd | högst 96,5 cm |
| Färg | Alla är tillåtna |
| Användning | Visaning för hand, körning eller sällskapsdjur |
Minityrhästen är en väldigt liten hästras som utvecklats i USA. Miniatyrhästen ska vara en stor häst i miniatyrformat och sakna de karaktäristiska dragen av ponnyer och likna stora hästar i exteriören men med en mankhöjd på högst 91 cm. Rasen är för liten för att användas till ridning och används därför mest i utställningar och shower men ibland kan de även dra små lättlastade vagnar. Miniatyrhästen är idag världens snabbast ökande hästras och i Sverige finns ca 50 individer.
Innehåll |
Historia
Även om man kunde tro att detta är en ny företeelse så har miniatyrhästar fötts upp ända sedan 1500-talet, då som husdjur för europeiska kungligheter. En illustrerad artikel från 1765 visade en minityrhäst tillsammans med en medlem i kungliga familjen i England.
Dock är den moderna amerikanska miniatyrhästen ett resultat av avel med små Shetlandsponnyer som importerades till USA under 1880talet, främst av herr Eli Elliott. Dessa ponnyer som hade importerats för att få upp shetlandsstammen i landet var ganska små, även för att vara Shetlandsponnyer och en del av dem var inte mer än 70 cm i mankhöjd. Eli Elliot dog år 1917 efter att ha spenderat hela sitt liv åt att föda upp de små ponnyerna.
De två männen Moorman Field och Smith McCoy kom att vara avgörande för minihästarnas framtid. Moorman Field avlade miniatyrhästar till kolgruvorna i Virginia och under 1960talet sades det att Moorman hade över 900 vuxna hästar varav 50 av dem var minihästar som utavlats med bland annat fullblodshästar och Appaloosa. Efter att Moorman dog 1967 fick hans son Tom ärva ranchen men 1980 fanns bara två ston och en hingst kvar av miniatyrerna. Under tiden hade Smith McCoy tagit över rollen som landets största uppfödare av minihästarna. McCoy hade rest genom hela USA för att hitta de absolut minsta shetlandsponnyerna och han fick upp en hjord på ca 200 hästar genom att avla de absolut minsta av dem. Runt 1967 sålde McCoy av stora delar av hjorden och miniatyrhästarna spreds över landet.
Under denna tiden kom dock många ponnyer att avlas ut med andra raser. Uppfödare och privatägare dokumenterade inte sina minihästar eller aveln som skedde på rancherna, mycket för att kunna säga att hästarna var naturligt små hästar som kom från bergen, inte genom framavling på stuteri.
1971 startades minihästens förening American Miniature Horse Registry och man kunde nu registrera sina minihästar som var upp till 86 cm. Ett register öppnades även för de hästar som var över 86 cm. 1978 blev rasen officiellt godkänd av det amerikanska jordbruksverket.
Runt år 2000 fanns ca 87.000 minihästar under 86 cm registrerade hos föreningen, samt 86.000 hästar över 86 cm. I Sverige ägs 30 av de 50 miniatyrhästarna i landet av stuteriet Hippofortuna i Stora Herrestad.
Egenskaper
Miniatyrponnyn är lätthanterlig på grund av sin storlek och sitt snälla lynne. De är utmärkta mot barn och har väldigt lätt för att lära sig. Dock har många minityrhästar problem med ryggar, leder och exteriöra fel då rasens kroppsmassa inte håller för de små benen. Men rasen är friskare och sundare om de får leva mycket utomhus och utan att jobba. Men hästarna är långlivade och en liten miniatyrhäst som hette Angel blev hela 50 år gammal och räknas som världens äldsta häst någonsin.
Minityrhästarna har ganska små huvuden i jämförelse med ponnyer som i regel har stora huvuden i jämförelse med kroppen. Detta för att bibehålla känslan av minimala hästar, inte ponnyer. Dessa hästar kan se ut precis hur som helst när det gäller färger och även dragen kan variera. En del exemplar ser ut som fina fullblodshästar medan andra är lite knubbigare och tuffare. Populärast är de minihästarna som har tydliga drag av arabiska fullblod.
Miniatyrhästarna ses nästan bara i utställningssammanhang eller i eventuella shower. Man ställer ut hästarna i två kategorier. A är för de som är under 82 cm i mankhöjd och kategori B som är för hästar mellan 82 och 91 cm i mankhöjd. Minihästarna har även börjat användas som handikapphästar då de kan fungera både som ledare och som terapidjur.
Minihästarna får dock inte vara ett resultat av dvärggener hos hästarna, vilket är mycket vanligare än man tror. En del dvärghästar säljs mycket dyrt som "äkta" miniatyrhästar av oseriösa hästhandlare.
Exteriör
Liten och proprtionell, som en stor häst i miniatyr. Uttrycksfullt huvud. Välmusklad kropp. Korta, starka ben
