Minas Ithil

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Minas Ithil är en fiktiv fästning i Midgård i J.R.R. Tolkiens ringentrilogi. Minas Ithil betyder månens torn. Det var Isildurs och byggdes för att vakta Morgul passet och passet över Cirith Ungol. Fästningen döptes om till Minas Morgul när Nazgûl intog staden år 2002, tredje åldern.

I slutet av andra åldern lyckades Sauron inta Minas Ithil, samtidigt som Anárion försvarade Osgiliath. Men Isildur lyckades fly med ett skott av det Vita trädet. Snart lyckades dock Isildur återta staden och den bemannades av hans söner Ciryon och Aratan uti fall att Sauron skulle försöka fly ut ur Mordor genom passet där.

Tredje åldern

Efter att Sauron besegrats restaurerades Minas Ithil och blomstrade länge, ända fram till Pesten 1636. Efter att pesten slog till förblev Minas Ithil dåligt bemannat och forten i Mordor likaså. Ondskefulla varelser började röra på sig vid Gorgoroth och 1980 återvände Häxmästaren av Angmar till Mordor, sedan hans rike i norr förintats. Väl tillbaka i Mordor samlade han alla Nazgûl och tack vare förräderi intogs fortet vid Cirith Ungol. År 2000 började de belägra Minas Ithil som föll 2 år senare; de lyckades också få tag i palantíren i tornet, som sedan installerades i Barad-dûr för Saurons bruk. Minas Ithil blev fördärvat och berövades sin skönhet; hemska fortifikationer lades till och det blev en plats fylld av ondska. Fälten runt omkring staden fylldes av stinkande blommor, och stadens ljus fick ett likaktigt sken; inte längre det sken som reflekterade månens ljus. Därför fick den namnet Minas Morgul (Svartkonstens borg), och som svar på fick Minas Anor återigen namnet Minas Tirith (Vakttornet).

När Eärnur blev kung år 2043 utmanades han av häxmästaren att duellera med denne[1] Först lyckades Mardil, rikshovmästaren stävja Eärnurs vrede. Men år 2050, då nästa utmaning kom, kunde inte Mardil hålla tillbaka honom. Eärnur red sedan med ett följe av riddare till Minas Morgul och hördes aldrig av mer. Men eftersom han inte hade en arvinge fick Mardil makten över Gondor och blev den första regerande rikshovmästaren.

Under den vaksamma freden höll sig Nazgûl stilla i Morgul och förberedde deras herres återkomst. Men 2475 bröts freden; horder av Uruker attackerade Osgiliath och större delen av Ithilien övergavs. Fienden drevs aldrig ut ur Morgul förrän efter Saurons fall. Aragorn II lät sedan förstöra Minas Morgul. Det skulle rengöras under 7 år och ta många år innan någon kunde bo där. Han lät därför Faramir bo på kullen Emyn Arnen istället, inom synhåll från Minas Tirith.

Referenser

http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=E%C3%A4rnur&oldid=242507587

Fotnoter

  1. . Bakgrunden till det hela var att Eärnurs häst inte kunde stå emot Häxmästaren när de möttes uppe i norr. Ëarnur var en man av stark kropp och hett humör; mer en kapten än en kung. Han hade ärvt sin fars mod, men inte hans visdom. Ingen i Gondor kunde mäta sig med honom i de vapenlekar han gillade. Eärnur blev mäkta vred av förödmjukelsen att behöva fly från Häxmästaren.
Personliga verktyg