Från Rilpedia

Högtyska syftar i språkhistorisk mening på de tyska dialekter som undergått den högtyska ljudskridningen, i motsats till de lågtyska språken. Högtyska talas i södra och mellersta Tyskland, samt i Schweiz och Österrike, medan lågtyska talas i norr; det tyska standardspråket är högtyskt, men ljudförändringarna har i vissa fall gått längre i de sydligare dialekterna än de har i standardtyskan.

Högtyska kan även syfta på det tyska standardspråket, som i sin renaste form endast talas i ett avgränsat område i norra Tyskland, med centrum kring staden Hannover i Niedersachsen.^{[källa behövs]} I de andra delarna av Tyskland, Österrike och Schweiz talas det olika tyska dialekter.

Äldre former ^[1]

Fornhögtyska talades åren ca 750…1100.

Medeltidshögtyska (medelhögtyska) talades åren ca 1100…1500.

Referenser

1. ↑ Ord för alla, Prisma, Stockholm 1993, ISBN 91-518-2586-4

Se även

• Lågtyska