Malmö rådhus
Från Rilpedia
Ett rådhus i Malmö omtalas första gången år 1353. Detta låg direkt norr om S:t Petri kyrka, mellan kyrkogården och Adelgatan, vilken var stadens äldsta torggata. I samband med reformationen i Danmark kunde den mäktige borgmästaren Jörgen Kock riva ner det stora Helgeandsklostret och på dess mark anlägga det nuvarande Stortorget. Nedrivningen påbörjades 1538.
Stortorget kom att bli ett av 1500-talets absolut största torg i Norden. Malmö var vid denna tid en av de största städerna i Skandinavien och därför började man också uppbygga ett nytt rådhus utmed den östra torgsidan.
Den 28 januari 1544 lånade Malmö stad Jörgen Brendere 300 marck danske för att han skulle kunna påbörja tegelbränningar vid stadens tegelugn. Staden skulle i hyra för tegelugnen erhålla 6000 tegel och 20 läster kalk om året. Den 5 mars 1548 blev hyreskontraktet uppsagt. Avtalet torde ha till kommit i samband med rådhusets byggande, vilket arbete således pågått våren 1544 - hösten 1547.
Dagens rådhusfasad i holländsk renässansstil tillkom på 1860-talet och ersatte då en nyklassicistisk fasad från början av 1800-talet. Arkitekten Helgo Zettervall utformade en mycket fri tolkning av hur den ursprungliga fasaden kunde (eller kanske enligt Zettervall borde) ha sett ut. På fasaden finns skulpturutsmyckningar som bland annat avbildar några av Malmös historiskt viktiga män som Jörgen Kock, Mattias Flensburg med flera.
Konstruktion
Rådhuset, som är Nordens största uppförda rådhus under perioden medeltid - 1600-tal, är en tvåvåningsbyggnad med källare. Källaren är försedd med två parallella så kallade tunnvalv. Källaren har fortfarande kvar sin 1500-talsstil medan ovanvåningen under 1800-talet försetts med ett väldigt tunnvalv och praktfulla stuckaturer. I anslutning till rådhuset finns den så kallade Landstingssalen med de unika 1600-talsporträtten över danska regenter.
