Från Rilpedia

Maglemosekulturen är en kulturgrupp från tidigmesolitikum och boplatserna från denna kultur utgör de äldsta boplatserna i Sverige. Maglemosekulturen dateras till ca 9500 - 6000 f.Kr., dvs mitten av preboreal tid till början av atlantisk tid ^[1].

Innehåll 1 Kronologi 2 Boplatser och näringsfång 3 Övrigt 4 Referenser 4.1 Noter 4.2 Källor

Kronologi

Maglemosekulturen delas traditionellt in i fem undergrupper, baserade på redskapsinventariet. Grupp 1-3 har ansetts utgöra en äldre fas och 4-5 en yngre ^[2]. Dessa grupper kännetecknas av: 1, Grova mikrospånkärnor, små runda skivskrapor, lancettmikroliter. 2, Fina koniska mikrospånkärnor, små runda skivskrapor, lancett- och trekantsmikroliter. 3, Främst fina koniska mikrospånkärnor, ett visst insteg för kölskrapor, övervägande del trianguläramikroliter. 4, Kölskrapor och handtagskärnor, mikroliter som i grupp 3 men mindre eftersom handtagskärnorna ger mindre och smalare spån. 5, Den trianguläramikrolitens kortaste sida blir längre, nästintill likbent. Denna kronologiska uppdelning har på senare tid ifrågasatts, bland annat av Mikkel Sørensen, som delar in kulturen i fyra teknokomplex ^[3].

Boplatser och näringsfång

Bare mosse i Svalövs socken och Linnebjär, Öbacken vid Malmö och Ageröds mosse vid Ringsjön i Skåne härstammar från denna kultur. Dessa s k säsongsboplaster liknar mycket den danska fyndplatsen Mullerup vid Maglemose som kulturen har fått sitt namn uppkallad efter sig. Anderstorp och Nennesmo i Jönköpings län är de nordligaste Maglemoseboplatserna i Sverige. Vid undersökningstillfället av Anderstorp påträffades bland annat ett tiotal hullingspetsar. Därmed ansåg man tidigare att det var den östligaste kända Sandarnaboplatsen i Sverige ^[4], ^[5]. Idag har man reviderat tolkningen av materialet, bland annat med utgångspunkt från den närbelägna lokalen Nennesmo, som undersöktes i början av 2000-talet. Nu menar man att det rör sig istället om Maglemosekulturens nordligaste kända bosättningar. Båda lokalerna uppvisar bland annat ett flintmaterial av typisk Maglemosekaraktär ^[6]. Boplatsernas storlek varierar allt från 5-8 m² med ett tunt kulturlager till uppemot 100 X 100 meter där ett 30 cm tjockt kulturlager återfinns och med många fynd.

Vinterboplatserna är mindre kända från denna period. Generellt anses Maglemosekulturen vara en inlandsbaserad kultur med boplatser belägna vid åar och sjöar i norra Europas fastland. Förmodligen är detta antagande felaktigt. Man har påträffats flera boreala lokaler under dagens havsyta mellan Skåne och Danmark samt utmed Tysklands och Polens kuster. Med andra ord återfinns de preboreala och borela gruppernas kustbosättningar under dagens havyta ^[7].

Övrigt

Maglemosekulturens konst känner vi närmast från de fynd som gjorts bland ben och hjorthornen. Motiven omfattar trekanter, snedställda linjer, zig-zaglinjer och längsgående linjer. Mönstren är mer eller mindre flyktiga och tunt inristade, ändå genomtänkta. Motiven är av stiliserade djur och människor.

Referenser

Noter

1. ↑ Aaby 2006 s.162
2. ↑ Brøndstedt 1966 s. 74 ff
3. ↑ Sørensen 2006
4. ↑ Pagoldh 1992
5. ↑ Pagoldh 1995
6. ↑ Cassel 2005, s. 38f
7. ↑ Burenhult 1999 s. 187

Källor

• Aaby, B. 2006.Landskab og vegetation omkring Bølling Sø siden sidste istid. I: Valentin Eriksen, B. (red). Stenalderstudie: Tidligt mesolitiske jægere og samlere i Sydskandinavien. Jysk Arkælogisk Selskabs Skrifter 55. Moesgaard.
• Brøndstedt, J.,1966. Danmarks Oldtid I: Stenalderen. Gyllendal. København.
• Burenhult, G., (red) 1999. Arkeologi i Norden 1. Natur och Kultur. Stockholm.
• Cassel, K., 2005. Arkeologiskt program för Jönköpings läns museum. Jönköpings läns museum. Kristianstad.
• Pagoldh, M., 1992. Smålands äldsta (?) boplats funnen långt inne i landet. In: Populär arkeologi, nr 3.
• Pagoldh, M., 1995. Arkeologisk delundersökning av en ca 9 000 år gammal stenåldersboplats I Anderstorp, Småland. Arkeologisk rapport 1995:15. Jönköpings läns museum. Jönköping.
• Sørensen, M. 2006. Teknologiske traditioner i Maglemosekulturen. En diakron analyse af Maglemosekulturens flækeindustri. I: Valentin Eriksen, B. (red). Stenalderstudie: Tidligt mesolitiske jægere og samlere i Sydskandinavien. Jysk Arkælogisk Selskabs Skrifter 55. Moesgaard.