SID
Från Rilpedia
SID, Sound Interface Device, egentligen MOS 6581 eller MOS 8580, var ett chip utvecklat i början av 1980-talet av MOS Technology. SID skapade ljud i Commodores datorer från 80-talet, bland annat datorerna Commodore 64, Commodore 65 och Commodore 128.
Chippet skapades av Robert Yannes som då var anställd hos MOS Technology en underavdelning till Commodore Business Machines. Robert Yannes lämnade senare MOS Technology och grundade det digitala syntföretaget Ensoniq. SID tillsammans med videografikchippet VIC-II var en stark faktor till att Commodore 64 blev den bäst säljande datorn genom tiderna. SID-chippet skapade även grunden till demoscenens chipmusik.
Innehåll |
Tekniska detaljer
Chippet är en trerösters digital/analog synt med fyra typer av vågformer, tre olika typer av filter och en tonomfång på 9 oktaver. Kretsen var på sin tid avancerad, och idag är den kultförklarad av sitt speciella ljud den skapar. Commodore 64 använde sig av ett SID-chip medan Commodore 65, som aldrig släpptes, hade dubbla ljudchip och möjlighet till stereoljud.
Före 1985 var datorspelsmusiken som skapades med SID-chippet enkelt uppbyggd och påminde mycket om det ljud andra spelkonsoler skapade, rena vågformer och enkla melodier. Runt 1985 började spelmusikerna dra nytta av SID-chippets funktioner vilket blev mer avancerad musik och ljudvarianter, och i många fall försök till att låta som om fler än tre ljudkanaler användes. Chippet var avancerat och innehöll många buggar, under denna tid började spelmusikerna även utnyttja dessa buggar i chippet för att skapa annorlunda ljud.
6581-chippet hade ett problem med ljudvolymsförändringar, då ljudvolymen ändrades på en kanal skapade den ett knäppljud. Denna bugg utnyttjades för att skapa en ny fjärde ljudkanal för trumljud, men även digitalt samplat ljud, en funktion SID-chippet inte var gjord för.
Senare användningar av chippet
Chippet var tänkt att både användas i datorer och syntar, men kom inte att användas i någon synt förrän 1997 då den SID-baserade Sidstation kom, skapad av företaget Elektron. Efterfrågan var stor men tillverkningen av Sidstation-syntar upphörde 2003 eftersom chippen tagit slut.
Under 90-talet hade även ett ljudkort för PC-datorer utvecklats, kallad HardSID och använde sig av en eller två chip. Kortet släpptes senare i en ny version kallat "Quattro" som var ett PCI-kort med stöd för upp till fyra SID-chip. 1998 skapades SID-emuleringsmotorn reSID. Emuleringen släpptes med dess C++-källkod och var licensierat under GPL.
Chippet är idag mycket eftertraktat av samlare, men tillverkas inte längre då originalritningarna gått förlorade.
SID-chippets specifikationer
- Tre separata programmerbara oscillatorer med 9 oktavers omfång, ungefär 16–4000 Hz.
- Fyra olika vågformer på varje oscillator (sågtandsvåg, triangelvåg, fyrkantsvåg och brus).
- Ett filter med flerkanalsmöjligheter och olika typer av filter (lågpassfilter, högpassfilter, bandpassfilter och notch-filter) med 12 dB/oktav rolloff. De olika filtertyperna kan även kombineras.
- Tre ADSR:er (attack/decay/sustain/release), volymenveloper, en för varje oscillator.
- Tre ringmodulatorer.
- Oscillatorsynkning för varje oscillator.
- Två 8-bits analog till digital-omvandlare, vanligen använd för spelkontroller.
- Extern ljudingång (för ljudmix av externa ljudkällor).
- Slumpmässig moduleringsgenerator.
Välkända SID-musiker
Välkända spelmusiker som skapat musik med SID-chippet är bland andra:
- Rob Hubbard
- Martin Galway
- Ben Daglish
- David Whittaker
- Follin Brothers – Tim och Geoff Follin
- Chris Huelsbeck
- Jeroen Tel
- Mark Cooksey
- Chris Cox
Se även
Externa länkar
- HVSC, webbsida med en stor kollektion SID-musik
- HardSID
- C64 Music
- JSIDPlay Javabaserad SID-emulator med HVSC on-line
