Från Rilpedia

Fotbindning, sk. lotusfötter är en mycket gammal kinesisk sed som gick ut på att binda unga flickors fötter till en sådan grad att fötterna blev helt deformerade.

Process

Bindningen skedde normalt vid ca. 6 års ålder, ofta under vintern för att låta kylan i marken lindra smärtan. Att bindningen skedde så tidigt berodde på att kroppen växer fort under denna tidsperiod, och att skelettet ännu inte hunnit bli så hårt. Således kunde foten växa in i den nya formen snabbt.

Processen tog flera år och inleddes med att man först klippte av tånaglarna, sedan bröt av alla tårna innan man hårt lindade ihop foten, från tårna mot hälen, så gott det gick. Ideallängden på den färdiga foten var ca. 3 tum och för att få benämnas lotus fick foten inte vara längre än 4 tum.

Samhällets syn

Bundna fötter var under många århundraden något attraktivt och ett tecken på hög status eftersom en kvinna med lotusfötter var oförmögen att arbeta. Kvinnan med bundna fötter var därmed beroende av sin omgivning.

En högreståndskvinna med ej bundna fötter hade svårt att bli gift eftersom hon då ansågs tillhöra en lägre samhällsklass och därmed mindre attraktiv.

Seden förbjöds i städerna år 1912 men först 1940 förbjöd Mao Zedong den helt. Äldre kvinnor med bundna fötter förekommer fortfarande, speciellt på landsbygden där seden fortfarande förekom under den tid den bara var förbjuden i städerna.

Sedan Mao Zedongs ledning av landet har seden med lotusfötter hört till det förgångna i och med den nya politikens kommunistiska inriktning vilken förespråkar arbete.

Speciella lotus-skor tillverkas än idag, men bara på specialbeställning.

Medicinska komplikationer

En flicka/kvinna med bundna fötter är beroende av en käpp för att kunna ta sig fram ordentligt. När fotbindning fortfarande var tillåtet hände det att några blev så hårt snörda att fotvävnaden blev infekterad och dog, varav dödsfall i värsta fall kunde inträffa.

Äldre kvinnor med bundna fötter löper mycket större risk än andra att falla och råka ut för komplicerade benbrott, tex. brott i lårbenshalsen i och med den vingliga, ostadiga gången.