Locarnofördraget
Från Rilpedia
Locarnofördraget var ett avtal som slöts 1925 för att garantera Rhenlandet som demilitariserad zon och att fastslå gränsdragningen mellan Tyskland och Frankrike-Belgien. Deltagande länder var Belgien, Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland. Storbritannien och Italien gick in som garantimakter och lovade att hjälpa den angripna partern oavsett vem som bröt mot avtalet. Avtalet gjorde det möjligt för Tyskland att bli medlem i Nationernas Förbund. Avtalet skulle, trots att det bidrog till några års stabilitet i Europa, visa sig värdelöst av bl a följande orsaker:
- 1. Den 7 mars 1936, besatte Hitler, utan förvarning, det område som skulle vara obesatt, de tyska områdena väster om Rhen. Detta väckte stora protester i länderna runt omkring, men ingen gjorde något åt det, kanske för att men hade dem blodiga striderna från första världskriget i färskt minne och till varje pris ville undvika en repris.
- 2. Man hade i avtalet heller inte slagit fast gränsdragningar mellan Polens och Tjeckoslovakiens gränser mot Tyskland. Detta kunde Hitler utnyttja i bl a "folkomröstningar" för att få tillbaka land. Han kunde dessutom gå in med trupper i Tjeckoslovakien redan i mars 1939, ca ett halvår innan andra världskriget bröt ut.
Även om många länders ledare försökte lösa Hitlers ständiga avtalsbrott, så hade han stor frihet i sina handlingar.
Se även
Källor
- Bra Böckers världshistoria, band 13
- Världen sedan 1914, band 2