Från Rilpedia

Härskarteknik syftar på olika sociala manipulationer varmed en dominant grupp behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot personer från andra grupper. Uttrycket är ursprungligen myntat av den norska socialpsykologen Berit Ås som beskrev fem härskartekniker 1976^[1] och beskrevs redan på 1980-talet i svensk litteratur^[2]. Vanligtvis är det någon av dessa fem som avses med termen härskarteknik, men Berit Ås har själv utökat listan med två till och i vardagligt tal används ibland ordet härskarteknik om allmänt ohemula maktmanipulationer. Andra tänkare och debattörer har också beskrivit och delat upp härskartekniker på lite andra sätt^[3] men Berit Ås ursprungliga definition och beskrivning är dock den som är klart dominerande.

Innehåll 1 Bakgrund 2 Funktion 3 Användning 4 De ursprungliga fem härskarteknikerna 4.1 1. Osynliggörande 4.2 2. Förlöjligande 4.3 3. Undanhållande av information 4.4 4. Dubbelbestraffning 4.5 5. Påförande av skuld och skam 5 Senare utökning av listan över härskartekniker 5.1 6. Objektifiering av kvinnors/mäns kroppar 5.2 7. Våld eller hot om våld 6 Motmedel 7 Referenser i texten 8 Övriga referenser 9 Bibliografi

Bakgrund

Ås fick uppslag till sin forskning om härskartekniker när hon satt på ett möte och upptäckte ett flertal sätt varmed männen kommunicerade till varandra att det hon sade inte var viktigt. Hon började imitera dessa sätt (hämta kaffe eller börja pilla med något när någon pratar) och fann att det hjälpte till för att hennes åsikter skulle få gehör. Hon namngav och numrerade fem härskartekniker. Genom att lära sig de fem härskarteknikerna kunde kvinnor, enligt Ås, stötta varandra offentligt på ett diskret sätt, genom att hålla upp aktuellt antal fingrar för att signifiera vilken av härskarteknikerna som var i användning för tillfället.

Funktion

Teknikerna är nära förknippade med social status inom gruppen; de går att använda från underläge men de infinner sig mera naturligt från en position ovanifrån. Alla typer av människor och grupper kan använda sig av liknande metoder, men begreppet härskartekniker konstruerades för att visa hur män bibehåller sitt grepp om kvinnor och tillämpat på personnivå blir begreppet inte alltid relevant. En person i underläge kan mycket väl försöka sig på att förlöjliga en meningsmotståndare, men begreppet härskarteknik blir då irrelevant.

Användning

Begreppet härskarteknik används inom feminismen där det räknas som en viktig faktor i upprätthållandet av könsmaktsordningen. Utanför feminismen beskriver teorin att liknande tekniker används för att hålla borta till exempel människor med "felaktig" social bakgrund (samhällsklass), ålder eller av annorlunda etnicitet från makten. Härskartekniker kan naturligtvis även användas av kvinnor mot män.

De ursprungliga fem härskarteknikerna

1. Osynliggörande

Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem. Exempel: Någon tar upp det du just sagt som om det vore en egen idé eller tar ordet trots att du just börjat prata. På ett möte börjar de andra skrapa med stolarna, bläddra i sina papper, viska eller gäspa när du får ordet.

2. Förlöjligande

Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men ovidkommande liknelser. Även att inför grupp anmärka på persons yttre är ett sätt. Exempel: En kollega skrattar åt ditt uttal och säger att du låter som en person i en kul tv-serie (när du hade något viktigt att säga).

3. Undanhållande av information

Att utestänga någon eller marginalisera dennes roll genom att undanhålla den väsentlig information. Exempel: Du förstår att dina kollegor haft ett möte där du borde ha varit med. Beslut som skulle fattas på ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, där inte alla berörda haft tillträde.

4. Dubbelbestraffning

Att försätta någon i en situation där personen nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ den väljer. Exempel: Du är noggrann med dina arbetsuppgifter. Då ser chefen det som om inget blir gjort. Om du snabbar på får du höra att du slarvar. En man beskylls för att inte ta ansvar för hem och barn, gör han det så beskrivs han som omanlig. En kvinna som väljer att vara hemma med sina barn före att gå på ett kvällsmöte betraktas som oseriös, går hon på mötet får hon höra att hon är en dålig mamma.

5. Påförande av skuld och skam

Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Exempel: Trots att du inte informerats om det där mötet får du höra att du själv borde tagit reda på när det var. Ingen lyssnar på vad du säger på mötet och du känner att du uttryckt dig på ett dumt eller otydligt sätt. En kvinna/man som sextrakasseras har sig själv att skylla med tanke på det sätt som hon/han klär sig.

Senare utökning av listan över härskartekniker

Berit Ås gjorde senare en utökning av listan^[4]

6. Objektifiering av kvinnors/mäns kroppar

Att kommentera eller diskutera kvinnors/mäns utseende i irrelevanta sammanhang.

7. Våld eller hot om våld

Att utnyttja sin fysiska styrka mot någon för att få sin vilja igenom, eller att visa att den möjligheten finns.

Härskarteknikerna liknar delvis en psykopats fem vanliga metoder för att nå sitt mål. Se http://psykologverksamheten.com/Identifiera%20psykopat.html

Motmedel

En grupp doktorander vid Stockholms universitet^[5] har formulerat fem motstrategier:

• Tag plats
• Ifrågasättande
• Korten på bordet
• Bryta mönstret
• Intellektualisera

De har även formulerat fem bekräftartekniker:

• Synliggörande
• Respekterande
• Informera
• Dubbel belöning
• Bekräfta rimliga normer

Referenser i texten

1. ↑ Ås, B. (1978). Hersketeknikker. Kjerringråd (pp. 17-21)
2. ↑ Wistrand, Birgitta; Trevi, (1986). Chef över sitt eget liv, en styrkebok
3. ↑ Andrén, Maria (2008). Så hanterar du skitsnacket. Chef., 2008-03-11
4. ↑ Ås, B. (2004). The five master suppression techniques. Women in white : The european outlook (pp. 78-83)
5. ↑ Diskussions- och informationslista för Svenska Ekodemiker, sept 2005

Övriga referenser

• Bergqvist, Elaine (2008). Härskarteknik. Frank Förlag (ISBN: 9185865036): http://www.dn.se/insidan/fula-knep-for-att-fa-makt-1.527730
• Ås, B. (1978). Hersketeknikker. Kjerringråd (pp. 17-21)
• Ås, B., & Växjö. Jämställdhetskommittén. (1992). De fem härskarteknikerna [Videoupptagning: en teori om maktens språk]. Växjö kommuns jämställdhetskommitté.

Bibliografi

Lönnroth, Ami (2008). Förbannad är jag ganska ofta: samtal med Berit Ås, ISBN 91-7037-339-8