Lawrence Taliaferro

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Lawrence Taliaferro omkring 1830. Detalj av samtida oljemålning. Målaren okänd

Lawrence Taliaferro, född 28 februari 1794 i Whitehall, Virginia, död den 22 januari 1871 i Bedford, Pennsylvania, var en amerikansk militär (major) och tjänsteman vid Office of Indian Affairs.

Taliaferro, vars släkt tillhörde samhällets översta skikt, tjänstgjorde som officersaspirant i 1812 års krig och deltog i slaget vid Fort Erie. Han utnämndes efter fullgjord officersutbildning 1813 till löjtnant i 1:a infanteriregementet. Taliaferros hälsa tålde dock inte livet i fält och 1818 beviljades han sjukledighet från sin officerstjänst, vilket automatiskt förvandlades till avsked då militärläkarna efter ett år inte ansåg sig kunna friskförklara honom.

Genom sina sociala kontakter utverkade Taliaferro 1820 av president James Monroe en utnämning till ansvarig för "indianaffärerna" i Fort Snelling. Hans förordnande var formellt tidsbegränsat men i praktiken var tjänsten avsedd för Taliaferro personligen. Efter fem förlängningar valde han dock slutligen att själv avgå 1839 efter att ha kommit i samvetskonflikt.

Taliaferros roll var huvudsakligen medlarens. Han medlade vid tvister mellan indianerna och American Fur Company och vid tvister mellan olika stammar, främst siouxer och ojibwaer. Det förstnämnda var enligt honom en betydligt svårare uppgift eftersom American Fur Company satt i system att lura indianerna så mycket som möjligt vid affärsuppgörelser. Följaktligen var pälshandlarna mindre nöjda med Taliaferro medan indianerna ansåg honom vara ärlig. Little Crow ska ha kallat Taliaferro "No-sugar-in-your-mouth", d v s "varken guld eller gröna skogar", eftersom han aldrig gav löften han inte kunde hålla. Däremot förmedlade Taliaferro i samband med undertecknandet av ett stort fredsavtal 1837 ett antal löften från USA:s regering till indianerna. När det sedan visade sig att regeringen inte höll sina löften, avgick Taliaferro, formellt av hälsoskäl, och levererade i sammanhanget offentlig kritik mot regeringen och Office of Indian affairs.

Märkligt nog återgick Taliaferro, trots sin enligt uppgift klena hälsa, i militärtjänst 1857 som stabsofficer med ansvar för inkvarteringsfrågor. Han avgick för andra gången 1863 vid 71 års ålder.

Referenser

  • Thomas F Reitz, Lawrence Taliaferro and federal Indian policy. The St. Peters Agency, 1820-1840 (Minnesota Historical Society 1979).
  • William Whipple Warren, History of the Ojibway Nation (Minneapolis 1970), nytryck av originalutgåva från 1885, båda utgivna av Minnesota Historical Society.
Personliga verktyg
På andra språk