Från Rilpedia

Lares (plural av Lar), Genii loci eller Lases var i romersk religion de mest skilda former av skyddande gudomligheter.

Ursprungligen var de fältens gudar som dyrkades av de odlande familjerna. Senare kom de att dyrkas i samband med Penares lagerrumsgudarna som gynnade familjens rikedom. Den lar som var knuten till hushållet kallades familiaris och utgjorde centrum för hushållskulten; hushållslarer hittas vid utgrävningar som statyetter. Denna lar var urpsrungligen ensam och avbildades som en ungdomlig karaktär i kort tunika med ett dryckeshorn i den ena handen och en bägare i den andra. Under det romerska imperiets tid blev figurerna av hushållslarerna två och stod på varsin sida om en gud, ofta Vesta. Till denna grupp figurer bad man en bön varje morgon och offrade vid familjehögtider. Den offentliga kulten hade också larer; lares compitales skyddade vägkorsningarna (compita) med omgivande områden och lares praestites skyddade staden.^[1]

Referenser

1. ↑ Encyclopædia Britannica, uppslagsord Lares