Lagberedning
Från Rilpedia
Lagberedning, arbete med att bereda lagförslag. Följande organ har arbetat med detta under 1800- och 1900-talen:
Innehåll |
Lagberedningen
På initiativ av Riksdagen 1809–10 uppdrogs utarbetandet av nya lagförslag åt en lagkommitté, vars förslag sedermera granskades av den 1841 tillsatta lagberedningen, som ägde bestånd till 1851.
Lagbyrån
Lagbyrån var 1872-74 en i Justitiedepartementet anordnad byrå (kommission) med tre ledamöter. Med 1875 års ingång avlöstes lagbyrån av Nya lagberedningen.
Nya lagberedningen
Nya Lagberedningen var en arbetsgrupp som 1875-1894 arbetade med granskning av förslag till nya lagar.
Efter det Nya Lagberedningen 1884 överlämnat sitt förberedande utlåtande om rättegångsväsendets ombildning, uppdrog K. M:t åt en Förstärkt Lagberedning att med anledning av detta betänkande avge yttrande rörande huvudgrunderna för en ny rättegångsordning.
Förstärkta Lagberedningen var sammansatt av juridiskt bildade män och ledamöter av riksdagen till ett sammanlagdt antal av tjugotre, och dess överläggningar leddes av chefen för Justitiedepartementet Nils von Steyern.
Den 20 juni 1887 avlämnade Förstärkta Lagberedningen sitt betänkande angående huvudgrunderna för en rättegångsordning, innefattande yttrande dels i fråga om domstolsorganisationen, dels angående förfarandet vid de särskilda instanserna. Enligt Förstärkta Lagberedningens betänkande skulle organisationen av domstolarna till sina huvudsakliga delar bibehållas i oförändradt skick, förfarandet vid underrätterna skulle koncentreras genom en kraftig processledning och andra därför lämpade anordningar i ändamål att påskynda utredningen, men annars huvudsakligen behållas såsom muntligt protokollariskt, d. v. s. såsom förvarandet var vid de dåvarande häradsrätterna.
Vid hovrätterna skulle förfarandet bli offentligt och muntligt, med skyldighet för part, som ej själv ville där föra sin talan, att använda överrättssakförare, d. v. s. sakförare, vilka uppfyllt stadgade villkor för rättighet att uppträda såsom sakförare vid hovrätt.
Hos Högsta domstolen skulle förfarandet bli muntligt, men revisionssekreterarnas föredragning av målen behållas. Fri bevisprövning skulle införas.
Nya Lagberedningen, vars ledamöter deltog i Förstärkta Lagberedningen, gav efter avslutandet av det förberedande utlåtandet om rättegångsväsendets ombildning ett förslag under år 1884 till lag angående vissa bestämmelser rörande rättegången i brottmål, under år 1885 till lag om skiljemän samt under år 1886 till lag angående äkta makars inbördes egendomsförhållanden.
Lagbyrån
Sedan Nya lagberedningen 1894 upphört, inrättades åter inom Justitiedepartementet en lagbyrå, som fungerade 1895-1902.
Lagberedning på beslut av kungen
Efter 1902 tillsattes en lagberedning av kungen (på grund av beslut vid årets riksdag).
