Från Rilpedia

Lafferkurvan är ett begrepp inom nationalekonomi som syftar till att beskriva elasticiteten av beskattningsbar inkomst. Enligt teorin, som Arthur Laffer formulerade, kan staten maximera sin skatteinkomst genom att sätta skattenivån på en optimal nivå. Enligt Laffer minskar skatteintäkterna om man sätter skattenivån högre än denna optimala punkt, trots att skattetrycket ökar. Denna minskning beror på ökade incitament att undvika skatt eller minskade incitament att förvärvsarbeta. Var den "optimala" skattenivån ligger är inte klarlaggt. Inte ens vid mycket höga marginalskattenivåer har man kunnat visa en minskad benägenhet att arbeta.

Tankegången är inte ny och den har formulerats tidigare. Laffer hänvisar själv till Ibn Khaldun, en muslimsk filosof från 1300-talet, och John Maynard Keynes^[1]

Källor

1. ↑ Arthur B. Laffer: The Laffer Curve: Past, Present, and Future

Se även

• Platt skatt
• Progressiv skatt