Från Rilpedia

Platta, bladformiga kristaller är typiska för kyanit (Al₂SiO₅). Liksom sina polymorfer andalusit och sillimanit påträffas kyanit i metamorfa bergarter, men den har en tätare struktur än dessa. Följaktligen uppträder kyanit i skiffer och gnejs som bildats vid höga tryck och höga temperaturer. Kyanit uppträder också i pegmatiter, ibland som djupblå ädelsten. Den har sitt namn från grekiskans kyanos ("mörkblå"). Kyanit tillhör det triklina kristallsystemet och besitter utpräglat anisotropa egenskaper. Dess hårdhet är i längsriktningen 4,5-5,5 (c-axeln), medan motsvarande värde tvärs emot längsriktningen är 6-7 (a- och b-axeln). Därav kallas kyanit även för disten av grekiskans di – två och sthenos – styrka, hårdhet.