Från Rilpedia

Kväveoxid eller kvävemonoxid, NO, är en giftig gas som bildas vid förbränning i luft. Kvävemonoxid verkar irriterande på hud och ögon och inandning av stora mängder kan leda till döden.

Kvävemonoxid bildas då en blandning av kväve och syre utsätts för höga temperaturer och högt tryck. Ju längre tid som en blandning av kväve och syre utsätts för höga temperaturer och högt tryck, desto mer kvävemonoxid bildas. Den största källan till bildandet av kvävemonoxid är förbränningsmotorer i bilar eller vid förbränning i kraftverk. Kvävemonoxid reagerar med syre och bildar kvävedioxid (NO₂). Kvävemonoxid, kvävedioxid och några andra kväveoxider kallas med ett gemensamt namn för NO_x. Gasen kvävedioxid spelar en roll i bildandet av marknära ozon ihop med andra luftföroreningar som till exempel kolväten (HC) och sot. Kvävemonoxid kan bidra till nedbrytningen av ozonlagret. Oftast omvandlas kvävemonoxid till kvävedioxid långt innan gasen når ozonlagret. I förorenad stadsluft bidrar kvävemonoxid till att halterna av ozon minskar genom reaktionen: NO + O₃ (ozon) ---> NO₂ + O₂.

Kvävemonoxid har också en funktion som signalsubstans hos däggdjur, inklusive människan, och har effekten att det får glatt muskulatur runt blodkärl att slappna av lokalt varpå blodkärlen expanderar. Kvävemonoxid bildas i endotelceller som svar på olika former av stimuli, bland annat ett ökat blodtryck och kärlstress. Nitroglycerin som ges vid behandling av kärlkramp omvandlas i kroppen till kvävemonoxid, vilket leder till vasodilation.