Kurragömma
Från Rilpedia
- För det svenska dansbandet Thorleifs album, se Kurragömma (musikalbum).
Kurragömma är en barnlek där en deltagare letar efter de övriga, som fått möjlighet att gömma sig.
Innehåll |
Tillvägagång
Leken brukar lekas inomhus eller inom en begränsad utomhusyta. I den vanligaste varianten skall "letaren", (eller den som "är"/"tar"), stå och räkna till 100, eller 50, någonstans där han eller hon inte kan se de övriga deltagarna. Normalt blundar den som "är" samtidigt som han/hon räknar högt så att de övriga ska kunna höra hur lång tid det är kvar innan den som är får börja leta. Under tiden skall då dessa gömma sig. När "letaren" räknat färdigt söker han eller hon efter de andra deltagarna och den letaren först finner blir sedan nästa omgångs "letare".
Etymologi
Kurragömma är ett allmänsvenskt ord, använt i svenskan åtminstone sedan 1700-talet. Det är sammansatt av verben kurra – en biform av kura – och gömma, och kunde tidigare också skrivas i två ord (på 1700-talet t.ex. ”kura gjöme”, ”kura göma”). Det anses gå tillbaka på ett ursprungligt ”kura i gömma”.
Detta kurra/kura är samma ord som kura i betydelsen ’sitta nedhukad, sitta hopkrupen’ etc. Formen ”kurra” används i den överförda betydelsen ’dölja sig, göma sig’, och också om den deltagare i kurragöma som ”är”, dvs. som skall placera sig så att han inte kan se var de andra gömmer sig.
Slutledsbetoningen i både kurragömma och tafatt visar att det ursprungligen är fråga om uttryck bestående av två ord. Egentliga sammansättningar (som t.ex. skattegömma och det andra ordet tafatt) har ju huvudtrycket på första ledet.
Övriga varianter
Kurragömma med dunk
Kurragömma med dunk, dunkgömme, eller "dunken" alternativt "burken", går till som så att men först gemensamt utser ett dunkställe, som kan vara en fast punkt, alternativt en burk eller dunk (därav namet). Därefter blundar en person (letaren) medan andra personer (gömmarna) gömmer sig. Letaren står vid dunkstället, exempelvis en flaggstång, och räknar till hundra innan han/hon öppnar ögonen och går iväg för att söka upp gömmarna. När letaren får syn på en gömmare (vi säger Anna) springer han/hon tillbaks till dunkstället och ropar "dunk för Anna 1, 2, 3" varvid Anna är ute ur spelet. Om en gömmare ser läget att hinna till dunkstället innan letaren försöker han/hon att åstadkomma detta och väl framme vid stället ropar han/hon "dunk för mig 1, 2, 3", varvid gömmaren har klarat spelet och kan vila. Den av gömmarna som först blir dunkad blir letare i nästkommande lekomgång. Om letaren inte lyckas att dunka någon får han/hon vara letare även i nästkommande omgång, men ibland även om den siste gömmaren lyckas dunka alla de andra gömmarna, genom att hinna före letaren till dunkstället och ropa "dunk för klabbet 1, 2, 3". I varianter med en dunk eller burk kan den siste gömmaren sparka bruken och säga "burken är sparkad 1, 2, 3", med samma resultat.
Mörkerkurragömma
Mörkerkurragömma (eller bara "mörkerkurra") är en lek som regelmässigt fungerar precis som vanlig kurragömma. Den enda skillnaden är att mörkerkurragömma genomförs i mörker. Leken är ett mycket vanligt och populärt inslag på gymnastiklektioner i framförallt låg- och mellanstadiet där den som oftast också innehåller ett dunk-moment.
Sardinkurragömma
Sardinkurragömma, sardingömme, sardinburken eller sillagömme, är en variant av kurragömma där det från början endast finns en gömmare, medan alla andra deltagare är letare. När en letare hittar var den ursprunglige gömmaren har gömt sig ska även denne gömma sig på samma plats. Även de nästföljande letarna ska gömma sig på samma plats och så fortsätter det till dess att det endast finns en letare kvar, som därmed är förloraren. Namnet härstammar troligen från att gömmarna till slut är sammanpackade som sardiner i en burk. Som en variation på letarnas sedvanliga räknande kan man börja med att en person räknar, som när denna kommit upp till 20 knackar nästa person i ryggen, som då påbörjar sitt räknande.
