Kulvert
Från Rilpedia
 |
Denna artikel innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. Rätta gärna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid på diskussionssidan varför du använt mallen. |
Foto: Tommy Halvarsson
Foto: Tommy Halvarsson
Vägar som korsar vattendrag byggs så att de släpper igenom vattnet under vägbanken, i en trumma, en kulvert eller en bro, alltefter vattendragets storlek. Kulverten, som används för mindre bäckar eller för dagvatten från större terrängsänkningar, byggs vanligen av huggen granit i cementbruk , till skillnad från en trumma, som vanligen lägges i kallmur och till följd av sin mindre bredd endast övertäckes med stora, flata stenar. Även bottnen utgörs ibland av ett omvänt valv, så att kulverten får en äggformig genomskärning. Framför mynningen görs en spåntpålning av plank för att hindra vattnet från att skära sig väg under kulvertens botten.
Även fjärrvärmeledningar förläggs ofta i kulvert. Färdig isolerat rör för distribution av värme. Effekten beräknas genom flödet av vatten och temperaturskillnaden mellan framledning och returledningen. För att överföra 1 kWh med en grads temperaturskillnad krävs 864 liter i timmen för att föra över samma energi med tio graders skillnad räcker det med 86 liter. Hastigheten på vattenflödet varierar mellan olika material glattare materia ger mindre strömnings motstånd.
En kulvert kan också vara en underjordisk gång som förbinder två eller flera byggnader med varandra inom t.ex. ett sjukhusområde. Sådana kulvertar används för transporter.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
